NÄR ELISAS TJÄNARE fick sina ögon öppnade, så att han såg Herrens änglar och deras hästar (2 Kon. 6:15-17), så var det inte på det viset att han såg in i en annan dimension, eller in i en annan värld, en värld där andar flyter omkring som blobbar i en totalt tom dimma, utan vad han såg var DENNA världen, i HELA dess SPEKTRUM! Och det kan du bara läsa rakt uppåned i texten: Där han förut bara såg ett berg, där såg han nu ett berg och på det änglaskarorna, med sina fordon (om det verkligen var hästar eller om de gav honom intrycket av det eller om han inte hade något annat att jämföra med än vad han sett förut, det kan vi lämna för den här gången) men han såg alltså det vi inte kan se, vanligen, av DENNA världen, och inte någon ANNAN värld eller tillvaro, som religiös OCH ockult tradition tillsammans ser eller säger sig se. Vi behöver bara läsa Bibeln, Guds heliga, eviga ord, för att se och lära oss hur det ligger till med de här sakerna. Det är inte fördolt för oss, utan ligger öppet i allas åsyn. Men få tittar efter, och i stället nöjer man sig med att blint följa religiösa, och ja, som sagt, t.om ockulta traditioner, som ju givetvis finns där av en orsak, och den är ju, också givetvis, att förblinda oss och ta ifrån oss den verkliga bilden, så att vi skall ge oss hän åt löjliga fantasier om det himmelska, och därmed förlora styrfart, så att vi hamnar i andlig stiltje och inte förstår något, utan får famla hit och dit och liksom vända oss till det mera jordnära, det som vi kan se och ta på, i stället för att ha, så mycket Gud tillåter, och det gör han, vårt synfält öppnat för hela det andliga och fysiska spektrat.
Om vi tänker oss hur ljuset ju har ett vidsträckt spektrum, vidare än vad vi kan se med våra ögon - fåglar kan t.ex se mer av det än vi, och även insekter kan det - så kan vi också tänka oss att detta gäller även våra andra sinnen - och där är ju hundar ett bra exempel på hur de kan höra mer än vad vi kan - de kan höra en hundvissla men det kan inte vi - och vi kan även tänka på lukt - en insekt kan känna lukten av en annan insekt på flera kilometers avstånd sägs det, men vi känner knappt någon lukt på en meters avstånd - om vi som sagt tänker på detta, så blir det ganska enkelt att förstå hur det ligger till med det andliga, och som i fallet med Elisas tjänare - vi har helt enkelt inte de sinnena, eller de sinnenas kapacitet, så att vi kan se allt som försiggår i DENNA världen. Så varför då prata om ANDRA världar, andra dimensioner, eller som i extremfallen andra universa? En hund lever väl inte i ett annat universum än du? Ändå kan de höra mer än du. En kollibri kan se färger du inte har en aning om, och kollibrin lever i SAMMA värld som du. En katt kan se mera på natten än du, en örn kan se bättre på långt håll än du, en insekt, för att bara nämna en av många arter, kan känna lukt, och troligen också känna lukter du aldrig känt, bättre än dig. Fick vi nu våra sinnen öppnade för hela den verklighet vi har här på DENNA jorden, då skulle vi också kunna se änglarna, både goda och onda, och andarna, och vi skulle troligen också kunna se ganska långt ut i rymden - men det har jag talat om i en ljudfil som skall komma så småningom så det sparar jag - det finns i alla fall ingen anledning att förfalla till sådant trams som andra världar och annat spökeri. Enkel naturlära lär oss att det finns MYCKET mer i denna världen än vad vi människor, i vårt nuvarande tillstånd, kan se, höra, lukta och uppfatta.
___
onsdag 11 april 2012
tisdag 19 oktober 2010
HUR SKRIVKONSTEN UPPSTOD
ENOKS BOK BEKRÄFTAS AV MODERN ARKEOLOGI
"Jemdet Nasr" (kan också stavas Djemdet Nasr) i Irak tros vara platsen där skriftspråket först uppkom, vid ca 3200 fKr.
Det är intressant eftersom Enoks bok säger samma sak. Enligt Bibelns tidslinje är Enoks bok skriven ca 3200 fKr, och i den sägs att det var under Enoks tid som skriftspråket kom till människan. (Enok 69:8 f)
Ännu mer intressant är att skriftspråket kom ifrån änglar, både från de goda och de onda.
Och då blir ju den här bilden (t.v.) från samma plats också lite intressant, minst sagt:
Liksom språkstilen på tavlan överst.
Nog får man associationer till "utomjordingar" där.
...
Det är också väldigt roande (sett i förhållande till vad våra motståndare skall tänka) att se de här bilderna, som på båda inskriptionerna, daterade till 3000 fKr, visar egyptiska jättar, när man vet att Enoks bok, liksom Bibeln, talar om för oss att det levde jättar på jorden omkr. 3000 fKr.
Jag ser inga samband alls. Gör du?
...
De andra inskriptionerna är också roliga. Det tycks vara två märkliga hybriddjur på tavlan, under jätten. (Klicka på bilden för att se den i originalstorlek.)
Dateringen är även där överensstämmande med Enoks bok, liksom företeelsen hybrider, dvs onaturliga förbindelser, ja, förbjudna förbindelser mellan olika arter, som bl.a Romarbrevet och Judas brev refererar till.
Jag ser ändå inga samband. Det är bara slumpen alltihopa. Visst?
...
Fler märkliga hybridliknande djur från platsen där änglar gav människan skriftspråket:
Från detta kan vi nog sluta oss till att detta ställe var en av de platser där Guds söner, de fallna bland dem, steg ned och satte igång sin manipulation av jordens arter, och att vi faktiskt har väldigt tydliga spår efter dem där. (Jag tycker nog man kan kalla det en "smoking gun", så starkt är det.)
...
(Det finns många fler bilder på den sistnämnda webbplatsen som är värda att kolla i samband med ovanstående.)
Bilderna visar ett helt menageri av monster och hybrider, och hade det inte varit så att Bibeln och enokslitteraturen talar om just detta, så kunde man sett det som bara fantasier, men nu måste man vara bra skeptisk för att kunna förneka sambandet när man ser detta så helt i analogi med vad skrifterna säger.
___
Naaa det är bara slumpen alltihop. Slumpen.
___
"Jemdet Nasr" (kan också stavas Djemdet Nasr) i Irak tros vara platsen där skriftspråket först uppkom, vid ca 3200 fKr.
Det är intressant eftersom Enoks bok säger samma sak. Enligt Bibelns tidslinje är Enoks bok skriven ca 3200 fKr, och i den sägs att det var under Enoks tid som skriftspråket kom till människan. (Enok 69:8 f)
Ännu mer intressant är att skriftspråket kom ifrån änglar, både från de goda och de onda.
Och då blir ju den här bilden (t.v.) från samma plats också lite intressant, minst sagt:
Liksom språkstilen på tavlan överst.
Nog får man associationer till "utomjordingar" där.
...
Det är också väldigt roande (sett i förhållande till vad våra motståndare skall tänka) att se de här bilderna, som på båda inskriptionerna, daterade till 3000 fKr, visar egyptiska jättar, när man vet att Enoks bok, liksom Bibeln, talar om för oss att det levde jättar på jorden omkr. 3000 fKr.
Jag ser inga samband alls. Gör du?
...
De andra inskriptionerna är också roliga. Det tycks vara två märkliga hybriddjur på tavlan, under jätten. (Klicka på bilden för att se den i originalstorlek.)
Dateringen är även där överensstämmande med Enoks bok, liksom företeelsen hybrider, dvs onaturliga förbindelser, ja, förbjudna förbindelser mellan olika arter, som bl.a Romarbrevet och Judas brev refererar till.
Jag ser ändå inga samband. Det är bara slumpen alltihopa. Visst?
...
Fler märkliga hybridliknande djur från platsen där änglar gav människan skriftspråket:
Från detta kan vi nog sluta oss till att detta ställe var en av de platser där Guds söner, de fallna bland dem, steg ned och satte igång sin manipulation av jordens arter, och att vi faktiskt har väldigt tydliga spår efter dem där. (Jag tycker nog man kan kalla det en "smoking gun", så starkt är det.)
...
(Det finns många fler bilder på den sistnämnda webbplatsen som är värda att kolla i samband med ovanstående.)
Bilderna visar ett helt menageri av monster och hybrider, och hade det inte varit så att Bibeln och enokslitteraturen talar om just detta, så kunde man sett det som bara fantasier, men nu måste man vara bra skeptisk för att kunna förneka sambandet när man ser detta så helt i analogi med vad skrifterna säger.
___
Naaa det är bara slumpen alltihop. Slumpen.
___
måndag 4 oktober 2010
ENOKS BOK I APOSTLATIDEN
DET PÅSTÅS inom den teologiska forskarvärlden, att Enoks bok började skrivas ca 300 fKr, och sedan framåt till ca 100 fKr alternativt 100 eKr. Men jag kan bevisa utifrån skrifterna, de skrifter vi tror på, att Enoks bok är skriven före syndafloden, av Enok själv.*
Det är enkelt. Jesus läste den ju, och hans apostlar gjorde det. De kristna som kom efter dem läste den, i 200 års tid. Och de visste att det var ifrån Enoks bok som aposteln Judas, Jesu halvbror, hade citerat en vers. De hade ju boken ibland sig och hade fått den ifrån dem som var före dem.
Så då måste vi fråga oss: Satt Jesus och läste en lögnaktig bok? För om boken skrevs mellan 300-100 fKr, då är den ju lögnaktig eftersom den själv säger att den är skriven före syndafloden av Enok. Gick Jesus på en bluff? Nej, tror du det tror du inte på Jesus. Tro på det kan bara den som inte tror.
Så då står vi i en annan dager. Enoks bok får därmed en helt annan ställning, när vi inser detta.
Den förste efter apostlarna som hänvisade till Enoks bok, var författaren till Barnabasbrevet, som tros vara skrivet mellan 70-131 eKr. (Jag hävdar 110-120 eKr.) Denne Barnabas (troligen inte densamme som aposteln Barnabas) kan alltså ha levt på samma tid som Johannes levde, eller några andra långlivade apostlatidskristna. Denne Barnabas hämtar förkunnarinnehåll från Enoks bok, och han skriver specifikt att "det är skrivet" (Barn. 4:3; 16:5-6). Det är alltså ingen muntlig tradition han går efter utan efter en skrift som fanns bland de kristna vid den tiden. Att det skulle varit en annan skrift än den Enoks bok som tidigare funnits bland judarna är väldigt osannolikt. Vittnesbörden från (och om) den boken är mångtaliga.
Detta visar alltså med önskvärd tydlighet att Enoks bok verkligen fanns bland de första kristna, och att de trodde på den, tog den på allvar, och gav sitt andliga bifall till den.
Och då har de de facto också bevisat för oss som tror, att den är 5000 år gammal, skriven före syndafloden, av profeten Enok.
En gång till: Att Jesus och de första kristna läste och förkunnade ur Enoks bok bevisar för oss att den är äkta och inspirerad av Gud. Och att det verkligen var den boken de läste ur framgår av både senjudendomens och de efterapostoliska kristnas skrifter, där den också omnämns och citeras. Att apostlatidens kristna skulle utgöra en liten ficka av muntlig enoktradition, medan de omges på båda sidor av det skriftliga vittnesbördet, är helt osannolikt. Att hävda något sådant är bara obstinat.
...
Fortfarande tveksam? Vi försöker igen:
Förapostoliska tiden hade Enoks bok.
Efterapostoliska tiden hade Enoks bok.
Men apostoliska tiden hade inte Enoks bok?
Hur osannolikt är det?
Hur kom den i så fall från de förapostoliska till de efterapostoliska? Hoppade den över apostlarna? Nej, den måste givetvis ha gått VIA apostlatidens troende till nästa generation.
Apostoliska tiden hade alltså Enoks bok. OCH DE CITERADE DEN, och gav därmed sitt bifall till dess gudomliga ursprung, dess ålder, dess författare och GIVETVIS, dess INNEHÅLL!
Jag vet inte hur mycket mer man behöver säga, för att övertyga den osäkre. Ett öppet hjärta ser sammanhangen här och tar ställning. Den som har ett stängt hjärta fortsätter att hålla det stängt - men det kommer givetvis att kosta, att motstå sanningen. Nästa gång du hör ett sanningens ord kommer du att ha svårare att urskilja det.
För övrigt finns det ju också ett helt otvetydigt bevis för att Enoks bok fanns tillstädes i den apostoliska tiden, eftersom man har hittat fragment från minst 20 exemplar av Enoks bok bland Dödahavsrullarna. Och Dödahavsrullarna grävdes ned någon gång strax före år 70 då romarna omringade Jerusalem och det judiska templet skulle komma att förstöras.
Vi vet alltså därför att Enoks bok fanns i omlopp, väl spridd, då den bara hos qumranrörelsen fanns i 20 ex**, under den apostoliska tiden. Att då, med vetskap om allt detta, ändå hävda att Judas citerade ur en muntlig tradition, blir helt löjligt. Glöm det, om du vill vara ärlig.
___
* Detta förutsätter att man tror på Bibeln. Gör man inte det kommer man inte att kunna se detta som bevis. Även om det är det.
** Dessutom på tre språk: arameiska, hebreiska och grekiska, och på både papyrus och pergament, dvs med olika pappersframställning.
___
Även Jesus citerar från Enoks bok
Jesus använder (i de fyra evangelierna) uttrycket Människosonen 79 gånger, i bestämd form, Stefanus en gång, i Apg 7:56.
I Enok används samma uttryck 11 gånger, också i bestämd form.
Hos Daniel används det en gång, men i obestämd form, dvs "en människoson" (Dan. 7:13). Inte MänniskosonEN, som hos Enok och Jesus själv. Det tyder väldigt starkt på att det är (främst) ifrån Enoks bok Jesus hämtat uttrycket.
...
Dessutom finns ju det här närmast citatet från Enoks bok hos Jesus:
"Och han satte sig på sin härlighets tron, och hela domen överlämnades åt honom, Människosonen, och han låter syndarna och dem som förfört världen förgås och utrotas från jordens yta." (Enok 69:27)
"Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. Och inför honom skola församlas alla folk, och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna." (Matt. 25:31-32)
...
Vad jag ville visa med den här artikeln var alltså att Enoks bok fanns bland apostlarna, och att de trodde på den. Och därmed har de också gett oss sitt vittnesbörd om den, så att vi med full tillit kan läsa den, då den nu igen finns bland oss.
...
För att sammanfatta:
1. Vi har bevis för att Enoks bok fanns i tiden före apostlarna (Jubileerboken, De 12 Patriarkernas Testamenten)
2. Vi har bevis för att Enoks bok fanns i apostlarnas tid (Fragmenten i Qumran)
3. Vi har bevis för att Enoks bok fanns i tiden efter apostlarna (Barnabasbrevet, Tertullianus, Hieronomus, Augustinus)
Har vi då också bevis för att det var ifrån Enoks bok Judas citerade? Ja, då vi vet att boken var i omlopp under den apostoliska tiden och att man funnit ett stort antal ex på en plats mindre än två mil ifrån Jerusalem, och fyndplatsen är daterad till samma tid som apostlarna, då ÄR citatet i Judas brev bevis för bokens förekomst bland apostlarna. Liksom citatet i Matt. 25 och alla övriga NT-ställen som vi känner igen från Enoks bok.
Hade vi inte vetat att boken fanns på plats under apostlatiden, då hade vi möjligen kunnat tro att Judas gick efter någon muntlig tradition. Men då vi vet att boken fanns i hans och apostlarnas absoluta närhet, då går det inte att betvivla.
___
Det är enkelt. Jesus läste den ju, och hans apostlar gjorde det. De kristna som kom efter dem läste den, i 200 års tid. Och de visste att det var ifrån Enoks bok som aposteln Judas, Jesu halvbror, hade citerat en vers. De hade ju boken ibland sig och hade fått den ifrån dem som var före dem.
Så då måste vi fråga oss: Satt Jesus och läste en lögnaktig bok? För om boken skrevs mellan 300-100 fKr, då är den ju lögnaktig eftersom den själv säger att den är skriven före syndafloden av Enok. Gick Jesus på en bluff? Nej, tror du det tror du inte på Jesus. Tro på det kan bara den som inte tror.
Så då står vi i en annan dager. Enoks bok får därmed en helt annan ställning, när vi inser detta.
Den förste efter apostlarna som hänvisade till Enoks bok, var författaren till Barnabasbrevet, som tros vara skrivet mellan 70-131 eKr. (Jag hävdar 110-120 eKr.) Denne Barnabas (troligen inte densamme som aposteln Barnabas) kan alltså ha levt på samma tid som Johannes levde, eller några andra långlivade apostlatidskristna. Denne Barnabas hämtar förkunnarinnehåll från Enoks bok, och han skriver specifikt att "det är skrivet" (Barn. 4:3; 16:5-6). Det är alltså ingen muntlig tradition han går efter utan efter en skrift som fanns bland de kristna vid den tiden. Att det skulle varit en annan skrift än den Enoks bok som tidigare funnits bland judarna är väldigt osannolikt. Vittnesbörden från (och om) den boken är mångtaliga.
Detta visar alltså med önskvärd tydlighet att Enoks bok verkligen fanns bland de första kristna, och att de trodde på den, tog den på allvar, och gav sitt andliga bifall till den.
Och då har de de facto också bevisat för oss som tror, att den är 5000 år gammal, skriven före syndafloden, av profeten Enok.
En gång till: Att Jesus och de första kristna läste och förkunnade ur Enoks bok bevisar för oss att den är äkta och inspirerad av Gud. Och att det verkligen var den boken de läste ur framgår av både senjudendomens och de efterapostoliska kristnas skrifter, där den också omnämns och citeras. Att apostlatidens kristna skulle utgöra en liten ficka av muntlig enoktradition, medan de omges på båda sidor av det skriftliga vittnesbördet, är helt osannolikt. Att hävda något sådant är bara obstinat.
...
Fortfarande tveksam? Vi försöker igen:
Förapostoliska tiden hade Enoks bok.
Efterapostoliska tiden hade Enoks bok.
Men apostoliska tiden hade inte Enoks bok?
Hur osannolikt är det?
Hur kom den i så fall från de förapostoliska till de efterapostoliska? Hoppade den över apostlarna? Nej, den måste givetvis ha gått VIA apostlatidens troende till nästa generation.
Apostoliska tiden hade alltså Enoks bok. OCH DE CITERADE DEN, och gav därmed sitt bifall till dess gudomliga ursprung, dess ålder, dess författare och GIVETVIS, dess INNEHÅLL!
Jag vet inte hur mycket mer man behöver säga, för att övertyga den osäkre. Ett öppet hjärta ser sammanhangen här och tar ställning. Den som har ett stängt hjärta fortsätter att hålla det stängt - men det kommer givetvis att kosta, att motstå sanningen. Nästa gång du hör ett sanningens ord kommer du att ha svårare att urskilja det.
För övrigt finns det ju också ett helt otvetydigt bevis för att Enoks bok fanns tillstädes i den apostoliska tiden, eftersom man har hittat fragment från minst 20 exemplar av Enoks bok bland Dödahavsrullarna. Och Dödahavsrullarna grävdes ned någon gång strax före år 70 då romarna omringade Jerusalem och det judiska templet skulle komma att förstöras.
Vi vet alltså därför att Enoks bok fanns i omlopp, väl spridd, då den bara hos qumranrörelsen fanns i 20 ex**, under den apostoliska tiden. Att då, med vetskap om allt detta, ändå hävda att Judas citerade ur en muntlig tradition, blir helt löjligt. Glöm det, om du vill vara ärlig.
___
* Detta förutsätter att man tror på Bibeln. Gör man inte det kommer man inte att kunna se detta som bevis. Även om det är det.
** Dessutom på tre språk: arameiska, hebreiska och grekiska, och på både papyrus och pergament, dvs med olika pappersframställning.
___
Även Jesus citerar från Enoks bok
Jesus använder (i de fyra evangelierna) uttrycket Människosonen 79 gånger, i bestämd form, Stefanus en gång, i Apg 7:56.
I Enok används samma uttryck 11 gånger, också i bestämd form.
Hos Daniel används det en gång, men i obestämd form, dvs "en människoson" (Dan. 7:13). Inte MänniskosonEN, som hos Enok och Jesus själv. Det tyder väldigt starkt på att det är (främst) ifrån Enoks bok Jesus hämtat uttrycket.
...
Dessutom finns ju det här närmast citatet från Enoks bok hos Jesus:
"Och han satte sig på sin härlighets tron, och hela domen överlämnades åt honom, Människosonen, och han låter syndarna och dem som förfört världen förgås och utrotas från jordens yta." (Enok 69:27)
"Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. Och inför honom skola församlas alla folk, och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna." (Matt. 25:31-32)
...
Vad jag ville visa med den här artikeln var alltså att Enoks bok fanns bland apostlarna, och att de trodde på den. Och därmed har de också gett oss sitt vittnesbörd om den, så att vi med full tillit kan läsa den, då den nu igen finns bland oss.
...
För att sammanfatta:
1. Vi har bevis för att Enoks bok fanns i tiden före apostlarna (Jubileerboken, De 12 Patriarkernas Testamenten)
2. Vi har bevis för att Enoks bok fanns i apostlarnas tid (Fragmenten i Qumran)
3. Vi har bevis för att Enoks bok fanns i tiden efter apostlarna (Barnabasbrevet, Tertullianus, Hieronomus, Augustinus)
Har vi då också bevis för att det var ifrån Enoks bok Judas citerade? Ja, då vi vet att boken var i omlopp under den apostoliska tiden och att man funnit ett stort antal ex på en plats mindre än två mil ifrån Jerusalem, och fyndplatsen är daterad till samma tid som apostlarna, då ÄR citatet i Judas brev bevis för bokens förekomst bland apostlarna. Liksom citatet i Matt. 25 och alla övriga NT-ställen som vi känner igen från Enoks bok.
Hade vi inte vetat att boken fanns på plats under apostlatiden, då hade vi möjligen kunnat tro att Judas gick efter någon muntlig tradition. Men då vi vet att boken fanns i hans och apostlarnas absoluta närhet, då går det inte att betvivla.
___
torsdag 12 augusti 2010
Bortom havet - ner i avgrunden
"Ty det bud som jag i dag giver dig är dig icke för svårt och är icke långt borta. Det är icke i himmelen, så att du skulle behöva säga: 'Vem vill för oss fara upp till himmelen och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kunna göra därefter?' Det är icke heller på andra sidan havet, så att du skulle behöva säga: 'Vem vill för oss fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kunna göra därefter?' Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du kan göra därefter." (5 Mos. 30:11-14)
"Men den rättfärdighet som kommer av tro säger så: 'Du behöver icke fråga i ditt hjärta: 'Vem vill fara upp till himmelen (nämligen för att hämta Kristus ned)?' ej heller: 'Vem vill fara ned till avgrunden (nämligen för att hämta Kristus upp ifrån de döda?' Vad säger den då? 'Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta (nämligen ordet om tron, det som vi predika)." (Rom. 10:6-8)
INTRESSANT KOPPLING Skriften ger oss - båda begreppen handlar om samma sak, samma ställe. Du får inte tänka på den runda jorden, utan på den världsbild de hade i gammal tid, att jorden var en skiva med omgivande hav och utanför havet fanns avgrunden. Tänker vi nu om och till detta ändå lägger vår sfäriska bild av världen och kopplar ihop den med den äldre, så kan vi inse att utanför havet, där finns verkligen en avgrund, och denna avgrund är givetvis - rymden.
Så därmed sätter alltså skriften likhetstecken mellan avgrunden och rymden? Ja, så kan det vara, och det skulle då vara mycket mera logiskt eftersom det knappast finns några helt bottenlösa hål inne i jorden, men väl under jorden, ute i det stora bottenlösa hålet och avgrunden, som är rymden.
Så begreppet avgrunden kan alltså ha varit de fornas sätt att beskriva rymden, en plats de knappast kan ha haft samma bild av som oss, men väl kände till och beskrev i sin tids termer och synsätt.
Bibeln är verkligen en intressant bok.
...
MEN EN TANKE TILL - om det nu är så här, och jag tror verkligen det - hur kunde då de forntida komma fram till den tanken, eller den världsbilden? För om man reser med båt över havet, så kommer man ju aldrig till den där avgrunden. Så hur fick de idén om avgrunden? Det finns bara ett sätt - de måste ha flugit! För flyger man över havet, i rak riktning, så kommeer man så småningom att flyga rakt ut i avgrunden (eller man kommer åtminstone att se avgrunden framför och under sig innan man vänder), och sedan beskriver man detta just så, därför att man givetvis saknar andra begrepp att beskriva det med - man är ännu inte medveten om jorden som ett klot, utan ser det man ser så som man är van vid från jorden, dvs tvådimensionellt, och då kommer man att uppfatta havets slut som början på avgrunden, det svarta bottenlösa hålet, som också finns under jorden.
Men vadå flyga? Det fanns väl inga flygmaskiner på den tiden? Nej, kanske inte, men det fanns dock flygfarkoster, som liksom idag kan ta med människor på flygfärder, och de brukar idag kallas ufo - oidentifierade flygande farkoster. Och vi vet ju vilka dessa är, eller hur? Det är änglarnas farkoster, flitigt och ofta beskrivna i Bibeln, över vilka det finns både goda och onda flygkaptener, med olika syften men med många liknanade attribut.
Så den forntida uppfattningen om havets slut skulle således ha kommit ifrån flygfärder med änglar? Ja, skall vi tro Bibeln skall vi allt tro detta också, för så säger skriften, att sådana finns, och det är inte bara sagor eller from poesi, utan levande fantastiska verkligheter, som också vi kan få vara med om, och i alla händelser då Jesus kommer.
___
tisdag 22 juni 2010
Manifestation gentemot andesfären
Enoks Bok kan nu också köpas från de största bokhandlarna på nätet: Bokia, Bokus och Adlibris. Ganska roligt att se att de tagit med delar av förord och baksidestext i annonserna. Särskilt impressivt är det att se texten "då alla onda och ogudaktiga blir avlägsnade" bredvid en radda just onda och ogudaktiga böcker på Bokus. Man kan undra vad de som råkar läsa det där tänker. "Gäller det mig?" Ja det gäller dig.
Att ge ut en bok så här är en kraftig manifestation gentemot andevärlden. Vanliga kristna böcker är oftast avslipade så att de skall kunna ges ut av något etablerat förlag som inte vill förlora sin affär pga andlig blockad från ovan. Det gäller inte denna bok. Den har varit blockerad av makter sedan Hedenhöös tid och är det än. Men det hjälper inte, för ut kom den, och nu finns den där. En nyutkommen bok skickas också ut i sju pliktexemplar till de större universitetsbiblioteken i Sverige, såsom Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där hör den verkligen hemma, och där kommer den att finnas tills domedagen kommer, om Sverige får vara med så länge.
Jag har känt av ett väldigt motstånd från den onda andesfären just inför utgivningen av Enoks bok, och undra på det. Den avslöjar ju just dessa makter, deras förehavanden både i det förflutna, i nutid och i kommande skräcktid. Och de vill INTE att du skall läsa om dem och bli väpnad att motstå dem och deras fördolda agenda. Trycket från de lägre rymderna var ungefär av samma grad som det var sista tiden före min dag i HD i Stockholm, så jag förstår därför vilken vikt detta har.
Du tycker kanske jag övervärderar betydelsen av det här, men jag tror inte man kan göra det faktiskt. Mitt vittne är Herren, den som hör hans röst hör också att det jag skriver här kommer ifrån honom och att här utgår en kallelse, som jag skrivit tidigare.
___
Att ge ut en bok så här är en kraftig manifestation gentemot andevärlden. Vanliga kristna böcker är oftast avslipade så att de skall kunna ges ut av något etablerat förlag som inte vill förlora sin affär pga andlig blockad från ovan. Det gäller inte denna bok. Den har varit blockerad av makter sedan Hedenhöös tid och är det än. Men det hjälper inte, för ut kom den, och nu finns den där. En nyutkommen bok skickas också ut i sju pliktexemplar till de större universitetsbiblioteken i Sverige, såsom Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där hör den verkligen hemma, och där kommer den att finnas tills domedagen kommer, om Sverige får vara med så länge.
Jag har känt av ett väldigt motstånd från den onda andesfären just inför utgivningen av Enoks bok, och undra på det. Den avslöjar ju just dessa makter, deras förehavanden både i det förflutna, i nutid och i kommande skräcktid. Och de vill INTE att du skall läsa om dem och bli väpnad att motstå dem och deras fördolda agenda. Trycket från de lägre rymderna var ungefär av samma grad som det var sista tiden före min dag i HD i Stockholm, så jag förstår därför vilken vikt detta har.
Du tycker kanske jag övervärderar betydelsen av det här, men jag tror inte man kan göra det faktiskt. Mitt vittne är Herren, den som hör hans röst hör också att det jag skriver här kommer ifrån honom och att här utgår en kallelse, som jag skrivit tidigare.
___
fredag 18 juni 2010
Om Enoks Bok 2010
Angående den modernisering av Enoks bok som jag har gjort, så kanske det kan hjälpa någon att förstå dess betydelse om jag förklarar lite om själva arbetet.
Jag började alltså med de två tidigare svenska översättningarna, från 1826 och 1901. Båda hade ett språk som kändes väldigt föråldrat och som för en ung människa idag måste vara närmast obegripligt. Dessutom fattades stora delar av innehållet i 1901 års översättning. I övrigt var den ganska välgjord och fungerade bra som förlaga, dvs det var mestadels bara att modernisera de ålderdomliga orden och ändra på stavsättet. I de delar som måste infogas från den äldre översättningen var det däremot värre. Här och där kan den översättningen synas bra också, men på många ställen upptäckte jag att översättaren troligen inte haft en aning om vad innehållet betydde, utan bara översatte mekaniskt utan att bry sig om att få det begripligt. Detta kan också ha lite att göra med den engelska förlagan från 1821, som har ansetts vara bristfällig.
För att kunna göra en bra och begriplig modernisering av dessa texter fick jag därför ta hjälp av de engelska översättningar som finns att tillgå, och där använde jag den ifrån 1821, sedan den ifrån 1882 (i mitt tycke den bästa) och så den ifrån 1912. Jag hade alltså dessa fem översättningar uppställda bredvid varandra, på webbplatsen enoksbok.se, och kunde därför överallt där texten verkade otydlig, svårtydd eller märklig göra jämförelser mellan de fem översättningarna och komma fram till en bedömning av vilken som var den bästa.
Dessutom bad jag för precis varenda ändring jag gjorde i texten, så att jag upplevde en klar Herrens Andes sanktion över textändringarna. Därför blev också slutresultatet välsignat. Jag blev faktiskt förvånad över hur tydligt jag kunde känna Andens närvaro över boken (till skillnad från de tidigare utgåvorna), men förklaringen är väl den att jag faktiskt bad väldigt noga för minsta lilla korrigering i förhållande till de ursprungliga översatta texterna.
Förutom detta upplevde jag också att jag skulle sätta in många nya parallelhänvisningar till Bibeln i boken. (Det blev till slut över 300, utöver de drygt 100 som redan fanns i nätutgåvorna. Således har boken över 400 parallellhänvisningar - låt vara vissa också till paralleller i själva boken.)
Under det arbetet var det som att leva under en öppen uppenbarelse av texterna. Korrelationen mellan GT och NT och Enoks bok är förunderlig. Den som inte har studerat detta har verkligen gått miste om något. Man förstår att Enoks bok inte är vilken bok som helst, sannerligen ingen apokryf eller pseudepigraf, utan ett äkta Guds verk, men från en tidigare dispension, ja tusen år äldre än GT. Och trots detta innehåller den fantastiska profetior om Människosonen och mycket annat vi läser om i uppfyllelsen, som är NT.
Så under arbetets gång blev det också enkelt och även rent nödvändigt, att flika in noter (ett 30-tal) om dessa ting och upptäckter, visserligen mycket kortfattade för utrymmets skull men dock, tror jag, med andligt innehåll så att läsaren kan ta emot dem och bli vidrörd av samma Ande som verkade då de skrevs och därmed få del av samma uppenbarelser och insikter.
Den färdiga produkten är alltså mycket mer än vad som finns på enoksbok.se.
Det har också blivit mer och mer klart för mig att Enoks bok kommer att ha en stor betydelse i ändens tid, och att det ligger en kallelse i att förvalta den och ta del av dess budskap, för att så bli rustad, försedd, förberedd, för vad som mer och mer kommer att komma till synes, i denna sena och märkliga tid vi lever i.
Exakt hur detta skall gestalta sig vet jag ännu inte, och Gud uppenbarar ofta inte mer än en bit i taget, och förlitar sig på att vi skall följa, troget, det lilla vi fått, för att senare bli betrodda med mer, då vi visat oss värdiga därtill. Det kommer stora ting, det kommer stora ting. Så mycket hör jag Anden säga, och salig är den som tar emot, mindre salig den som står emot.
___
Jag började alltså med de två tidigare svenska översättningarna, från 1826 och 1901. Båda hade ett språk som kändes väldigt föråldrat och som för en ung människa idag måste vara närmast obegripligt. Dessutom fattades stora delar av innehållet i 1901 års översättning. I övrigt var den ganska välgjord och fungerade bra som förlaga, dvs det var mestadels bara att modernisera de ålderdomliga orden och ändra på stavsättet. I de delar som måste infogas från den äldre översättningen var det däremot värre. Här och där kan den översättningen synas bra också, men på många ställen upptäckte jag att översättaren troligen inte haft en aning om vad innehållet betydde, utan bara översatte mekaniskt utan att bry sig om att få det begripligt. Detta kan också ha lite att göra med den engelska förlagan från 1821, som har ansetts vara bristfällig.
För att kunna göra en bra och begriplig modernisering av dessa texter fick jag därför ta hjälp av de engelska översättningar som finns att tillgå, och där använde jag den ifrån 1821, sedan den ifrån 1882 (i mitt tycke den bästa) och så den ifrån 1912. Jag hade alltså dessa fem översättningar uppställda bredvid varandra, på webbplatsen enoksbok.se, och kunde därför överallt där texten verkade otydlig, svårtydd eller märklig göra jämförelser mellan de fem översättningarna och komma fram till en bedömning av vilken som var den bästa.
Dessutom bad jag för precis varenda ändring jag gjorde i texten, så att jag upplevde en klar Herrens Andes sanktion över textändringarna. Därför blev också slutresultatet välsignat. Jag blev faktiskt förvånad över hur tydligt jag kunde känna Andens närvaro över boken (till skillnad från de tidigare utgåvorna), men förklaringen är väl den att jag faktiskt bad väldigt noga för minsta lilla korrigering i förhållande till de ursprungliga översatta texterna.
Förutom detta upplevde jag också att jag skulle sätta in många nya parallelhänvisningar till Bibeln i boken. (Det blev till slut över 300, utöver de drygt 100 som redan fanns i nätutgåvorna. Således har boken över 400 parallellhänvisningar - låt vara vissa också till paralleller i själva boken.)
Under det arbetet var det som att leva under en öppen uppenbarelse av texterna. Korrelationen mellan GT och NT och Enoks bok är förunderlig. Den som inte har studerat detta har verkligen gått miste om något. Man förstår att Enoks bok inte är vilken bok som helst, sannerligen ingen apokryf eller pseudepigraf, utan ett äkta Guds verk, men från en tidigare dispension, ja tusen år äldre än GT. Och trots detta innehåller den fantastiska profetior om Människosonen och mycket annat vi läser om i uppfyllelsen, som är NT.
Så under arbetets gång blev det också enkelt och även rent nödvändigt, att flika in noter (ett 30-tal) om dessa ting och upptäckter, visserligen mycket kortfattade för utrymmets skull men dock, tror jag, med andligt innehåll så att läsaren kan ta emot dem och bli vidrörd av samma Ande som verkade då de skrevs och därmed få del av samma uppenbarelser och insikter.
Den färdiga produkten är alltså mycket mer än vad som finns på enoksbok.se.
Det har också blivit mer och mer klart för mig att Enoks bok kommer att ha en stor betydelse i ändens tid, och att det ligger en kallelse i att förvalta den och ta del av dess budskap, för att så bli rustad, försedd, förberedd, för vad som mer och mer kommer att komma till synes, i denna sena och märkliga tid vi lever i.
Exakt hur detta skall gestalta sig vet jag ännu inte, och Gud uppenbarar ofta inte mer än en bit i taget, och förlitar sig på att vi skall följa, troget, det lilla vi fått, för att senare bli betrodda med mer, då vi visat oss värdiga därtill. Det kommer stora ting, det kommer stora ting. Så mycket hör jag Anden säga, och salig är den som tar emot, mindre salig den som står emot.
___
onsdag 16 juni 2010
Kort om Enok och Människosonen
Läste i någon blogg på nätet där en person skrev om Människosonen i Enoks bok, och hade ett lånat resonemang om att Människosonen inte framställs som skapare av världen i Enoks bok, vilket han förmenas göra i Nya Testamentet i detta resonemang. Och därmed skulle alltså Enoks boks värde minska. Tja, i så fall skulle också Gamla Testamentets värde minska. Människosonen framställs inte som världsskapare där heller nämligen. Både GT och Enoks bok är skrivna före Jesu människoblivande, medan NT är skrivet efter det. I NT är Människosonen uppenbarad, och kommen i köttet, och efter sin uppståndelse med kraft bevisad vara Guds Son. GT är inte mindre värt för detta, ej heller Enoks bok följaktligen.
Dessutom: Människosonen VAR inte delaktig i skapelsen. Människosonen är den gestalt Gud Sonen bar i NT, i skapelsen var han Logos, och bar änglagestalt. Det intressanta är alltså att både GT och Enoks bok förutsäger Människosonens ankomst, och där får vi faktiskt erkänna att Enok har mer att säga om detta än GT, åtminstone vad gäller själva begreppet Människosonen.
Så kan alltså ogrundade och lånade religiösa resonemang slå knut på sig själva.
...
Sedan så finns ju detta ställe hos Enok, där Människosonen faktiskt omnämns som närvarande vid skapelsen:
"Vid den tiden var denne menniskones Son åkallad inför Andarnas Herre, och hans namn i närvaro af den Gamle af dagar. Förr än solen och himmelens tecken blefvo skapade; förr än himmelens stjernor blefvo bildade, var hans namn åkalladt inför Andarnes Herre. Han skall blifva ett stöd för de rättfärdiga och heliga, att stödja sig på, utan att falla, och han skall blifva folkslagens ljus. Han skall blifva ett hopp för dem, hvilkas hjertan äro fulla af bekymmer. Alla som bo på jorden skola falla ned och tillbedja honom, skola välsigna och förherrliga honom, och lofsjunga Andarnes Herres namn. Således har den ende Utvalde och förborgade varit till i Hans närvaro, innan verlden blef skapad, och i evighet." ( Enoch 48:2-6. Se också Joh. 17:24. 1 Petr. 1:19-20. Upp. 13:8 KXII.)
Att ha en tillvaro före skapelsen betyder givetvis att man är en del av Gudomen. Enoks bok är således klar över Guds flerfaldiga väsen, och då kan vi också förstå att när Gud skapar, så skapar inte bara en eller två av de gudomliga personerna, utan att hela Gudomen verkar i enhet, således också den som i kommande dagar skall få namnet Jesus och bära Människosonens gestalt.
Tips: Läs inte teologers verk, annat än med stora lastbilsflak salt.
___
Dessutom: Människosonen VAR inte delaktig i skapelsen. Människosonen är den gestalt Gud Sonen bar i NT, i skapelsen var han Logos, och bar änglagestalt. Det intressanta är alltså att både GT och Enoks bok förutsäger Människosonens ankomst, och där får vi faktiskt erkänna att Enok har mer att säga om detta än GT, åtminstone vad gäller själva begreppet Människosonen.
Så kan alltså ogrundade och lånade religiösa resonemang slå knut på sig själva.
...
Sedan så finns ju detta ställe hos Enok, där Människosonen faktiskt omnämns som närvarande vid skapelsen:
"Vid den tiden var denne menniskones Son åkallad inför Andarnas Herre, och hans namn i närvaro af den Gamle af dagar. Förr än solen och himmelens tecken blefvo skapade; förr än himmelens stjernor blefvo bildade, var hans namn åkalladt inför Andarnes Herre. Han skall blifva ett stöd för de rättfärdiga och heliga, att stödja sig på, utan att falla, och han skall blifva folkslagens ljus. Han skall blifva ett hopp för dem, hvilkas hjertan äro fulla af bekymmer. Alla som bo på jorden skola falla ned och tillbedja honom, skola välsigna och förherrliga honom, och lofsjunga Andarnes Herres namn. Således har den ende Utvalde och förborgade varit till i Hans närvaro, innan verlden blef skapad, och i evighet." ( Enoch 48:2-6. Se också Joh. 17:24. 1 Petr. 1:19-20. Upp. 13:8 KXII.)
Att ha en tillvaro före skapelsen betyder givetvis att man är en del av Gudomen. Enoks bok är således klar över Guds flerfaldiga väsen, och då kan vi också förstå att när Gud skapar, så skapar inte bara en eller två av de gudomliga personerna, utan att hela Gudomen verkar i enhet, således också den som i kommande dagar skall få namnet Jesus och bära Människosonens gestalt.
Tips: Läs inte teologers verk, annat än med stora lastbilsflak salt.
___
fredag 11 juni 2010
Domedagsboken är här
Som besökarna väl sett så är den utlovade moderniseringen av Enoks Bok klar nu och finns att köpa härifrån.
Enoks bok finns visserligen redan på enoksbok.se, men i två äldre svenska översättningar. Men den här nyutgåvan blev faktiskt mer än bara en modernisering av språket. Texten är också kompletterad, då det fattades delar i båda de tidigare översättningarna, flest i den senare.
Enoks bok finns visserligen redan på enoksbok.se, men i två äldre svenska översättningar. Men den här nyutgåvan blev faktiskt mer än bara en modernisering av språket. Texten är också kompletterad, då det fattades delar i båda de tidigare översättningarna, flest i den senare.
Dessutom, och det är viktigt, är den korrigerad på vissa ställen. Eftersom jag hade tillgång till båda de svenska översättningarna plus tre engelska (och i någon mån de fragment från arameiskan och grekiskan som finns idag), kunde jag finna fram de mest troliga alternativen på sådana ställen som annars kunde verka dunkla. Så den som läser denna nya utgåva kommer att förstå innehållet mycket bättre. Och det säger jag inte bara för att locka till köp av boken (jag tjänar inget på den ändå), utan för att jag upplever väldigt starkt att Gud vill ha ut denna bok, just nu, för att händelser förestår där den kommer att behövas för att Guds folk inte skall gå vilse.
Det kan ju låta pretentiöst förstås, men varför skulle det inte vara det? Detta ÄR stort, om än redskapet ringa. Och det kommer du att få bli varse, vare sig du tog emot eller ej. Här utgår nämligen en kallelse, och salig blir den som antar den, och mindre salig den som avstår. Så långt vågar jag gå, för så har det vederfarits mig. I sista tiden skall särskilda ting ske, och Gud kallar sitt folk till särskilda förberedelser. Och när en sådan beprövad domedagsbok som Enoks Bok kommer fram, då vet vi att tiden är ganska kort, och att det är dags att göra som Noa, och de övriga skriftens vittnen som levde strax före vredesdomar och historiskt avgörande händelser.
Som jag skrev en gång tidigare: Om Jesus och apostlarna läste Enoks bok, då vill jag också läsa den. Om de lät sig påverkas av dess innehåll, vilket de bevisligen gjorde, då vill jag också låta mig påverkas av dess innehåll.
Och om den lästes av de första kristna, ända fram till dess att avfallets tid började, då bör också vår tids väckelsekristna anamma den och läsa den, och inte låta en helt annan tids och influens' företrädare begrava den, då vi mycket väl vet vilka makter de handlade under och vilka resultat det förde med sig.
Nu har jag skrivit saker som egentligen borde vara självklara, och som du lätt kunde ha utrönt själv om ditt hjärta varit det minsta öppet, eller fritt att själv erfara och mottaga rösten från ovan. För detta är inte mina ord och mitt verk, utan vad Gud ger, fritt och med klar röst, från den himmelska världen idag.
Dock vet jag att du kommer att stå emot i det längsta. Men kom ihåg, det kommer att kosta dig salighet. Inte saligheten, tack och lov, men salighet.
___
Det kan ju låta pretentiöst förstås, men varför skulle det inte vara det? Detta ÄR stort, om än redskapet ringa. Och det kommer du att få bli varse, vare sig du tog emot eller ej. Här utgår nämligen en kallelse, och salig blir den som antar den, och mindre salig den som avstår. Så långt vågar jag gå, för så har det vederfarits mig. I sista tiden skall särskilda ting ske, och Gud kallar sitt folk till särskilda förberedelser. Och när en sådan beprövad domedagsbok som Enoks Bok kommer fram, då vet vi att tiden är ganska kort, och att det är dags att göra som Noa, och de övriga skriftens vittnen som levde strax före vredesdomar och historiskt avgörande händelser.
Som jag skrev en gång tidigare: Om Jesus och apostlarna läste Enoks bok, då vill jag också läsa den. Om de lät sig påverkas av dess innehåll, vilket de bevisligen gjorde, då vill jag också låta mig påverkas av dess innehåll.
Och om den lästes av de första kristna, ända fram till dess att avfallets tid började, då bör också vår tids väckelsekristna anamma den och läsa den, och inte låta en helt annan tids och influens' företrädare begrava den, då vi mycket väl vet vilka makter de handlade under och vilka resultat det förde med sig.
Nu har jag skrivit saker som egentligen borde vara självklara, och som du lätt kunde ha utrönt själv om ditt hjärta varit det minsta öppet, eller fritt att själv erfara och mottaga rösten från ovan. För detta är inte mina ord och mitt verk, utan vad Gud ger, fritt och med klar röst, från den himmelska världen idag.
Dock vet jag att du kommer att stå emot i det längsta. Men kom ihåg, det kommer att kosta dig salighet. Inte saligheten, tack och lov, men salighet.
___
torsdag 3 juni 2010
Världens äldsta bok återutgiven på svenska
DET ÄR ÖVER 100 ÅR SEDAN det utkom en svensk översättning av "Enoks bok", boken om och av den predeluvianske patriarken Enok (Hanok) som fick göra flygresor över jorden och i rymden med Guds änglar för 5000 år sedan. (Predeluviansk = från tiden före syndafloden.)
Den här gången ges boken ut av redaktören för webbplatsen Bibeltemplet, tidigare känd, tillsammans med Åke Green, som en av de HD-frikända från de uppmärksammade hetsåtalen 2005-2007.
Leif Liljeström har moderniserat och kompletterat två tidigare svenska översättningar från 1826 och 1901, och ger nu ut den 90-sidiga boken, med ett nytt vackert omslag, på GLM-förlag i Stockholm.
Enoks bok väckte stor sensation i Europa då den återupptäcktes 1773 i Abessinien (dagens Etiopien) av den skotske upptäcksresanden James Bruce. Den hade då ansetts vara försvunnen i nära tusen år, och det fanns litet hopp om att den någonsin skulle återupptäckas. När man sedan fann ett stort antal fragment av samma bok, med samma texter på arameiska och grekiska, bland Dödahavsrullarna 1947, stod det klart att boken verkligen var den antika skrift, som hade lästs och spritts under århundradena före och efter Kristus.
På sin webbplats Bibeltemplet hävdar nu Leif Liljeström att Enoks bok är äldre än vad dagens forskning vill medge, och han menar sig ha funnit bevis för det i ett kapitel av boken, där en flygfärd till Antarktis skildras med geografiska och astronomiska detaljer som bara kan ha förekommit (och bevittnats) vid den tid då Enok enligt Bibeln skall ha levt, dvs för ca 5000 år sedan.
___
Den här gången ges boken ut av redaktören för webbplatsen Bibeltemplet, tidigare känd, tillsammans med Åke Green, som en av de HD-frikända från de uppmärksammade hetsåtalen 2005-2007.
Leif Liljeström har moderniserat och kompletterat två tidigare svenska översättningar från 1826 och 1901, och ger nu ut den 90-sidiga boken, med ett nytt vackert omslag, på GLM-förlag i Stockholm.
Enoks bok väckte stor sensation i Europa då den återupptäcktes 1773 i Abessinien (dagens Etiopien) av den skotske upptäcksresanden James Bruce. Den hade då ansetts vara försvunnen i nära tusen år, och det fanns litet hopp om att den någonsin skulle återupptäckas. När man sedan fann ett stort antal fragment av samma bok, med samma texter på arameiska och grekiska, bland Dödahavsrullarna 1947, stod det klart att boken verkligen var den antika skrift, som hade lästs och spritts under århundradena före och efter Kristus.
På sin webbplats Bibeltemplet hävdar nu Leif Liljeström att Enoks bok är äldre än vad dagens forskning vill medge, och han menar sig ha funnit bevis för det i ett kapitel av boken, där en flygfärd till Antarktis skildras med geografiska och astronomiska detaljer som bara kan ha förekommit (och bevittnats) vid den tid då Enok enligt Bibeln skall ha levt, dvs för ca 5000 år sedan.
___
lördag 22 maj 2010
ANCIENT ALIENS - DECLOAKED
Ancient Aliens - The Evidence
Den här (History Channel)-filmen på Youtube var rätt så intressant, och stundtals rolig. Tror knappast en egyptisk leksaksfågel är något bevis för utomjordingar, men där fanns annat som var övertygande, som de små metallflygplanen från Sydamerika. Och givetvis alla stenmonumenten över hela jorden, från exakt samma tid då Bibeln säger att de fallna änglarna var här och alstrade jättefolkslag.
Ancient Aliens - The Visitors
Enligt den här filmen tror mer än hälften av världens befolkning att utomjordingar har varit här i forntiden eller är här nu. Och du menar att detta med UFO inte är något att BRY SIG OM? Vakna nu. Det här kommer att bli en världsreligion, och troligen den religion som förenar alla religioner.
Ja säger Herren: Herren är med dig du tappre stridsman, och jag skall ge dig seger där du går fram.
Ta det till dig, du som känner kallelsen, det är inte bara för mig.
Ancient Aliens - The Mission
Ännu en ny film från History Channel. Mycket fantasy från dessa herrar och kvinnor, men gallrar man bort deras speciella tolkningar finns det mycket biblisk sanning i detta. Byt ut deras aliens mot de fallna änglarna, och du har det.
___
Ancient Aliens - Demaskerade
Då kan man fråga sig: Varför förs detta fram med sådan frenesi nu? Jo, det är mycket troligen så, att det inom en ganska snar framtid kommer ett tillkännagivande, i stil med det president Clinton gick ut med för några år sedan, om att de funnit spår av organiskt liv på Mars. Den här gången kommer det att handla om mer än så, det kommer att handla om artefakter, dvs spår av intelligent liv, antingen i form av infött liv eller besökande.
Och ett sådant tillkännagivande måste givetvis förberedas, för att inte hela världen skall löpa amok i ren panik. Det kommer att förändra hela vårt synsätt, på världen, livet, oss själva, Gud, religioner, m.m.
Också vi måste förbereda oss, för detta oundvikliga, vare sig det kommer nu, i form av det ovan nämnda, eller senare, när rymdforskningen nått längre. Vi vet, vi som tror på även de delar av Bibeln som oftast förnekas eller trängs undan, att det finns mer liv i universum än vi själva. Vi har sett det i Skriften, och också förstått hur det hänger samman. Guds änglar, fiendens änglar, är mer än lös substans. De lämnar bevisligen spår efter sig, där de går fram, goda eller onda, i form av DNA vad gäller de onda, och mycket annat, såsom rökslingor på himlen, ljuspunkter, och i vissa fall avkamouflerade farkoster.
Vi har alltså svaret, vi som förstått och accepterat detta. Vi är förberedda. Men världen kommer att bedras, och drivas in i detta garn, som ovannämnda filmer bl.a är med att lägga ut, där "besökarna" framställs som rymdbröder, "intelligenta livsformer" som utvecklats oberoende av oss i det stora universum, och som därmed skall slå omkull tron på Skaparen.
Och det duger inte med att bortförklara alltsammans som drömmar och maskerad, när dessa artefakter kommer fram. De som gjort så kommer då att framstå som fån, som medeltidens plattjord-hävdare, m.m. Nej, läs din Bibel, så ser du att änglar är mer än kroppslösa substanser. De är levande biologiska varelser som du och jag, men de tillhör den äldre delen av skapelsen och är i det högre tillstånd vi kallar förhärligande, vissa av dem är där för gott, andra är på väg ur det, andra har för länge sedan lämnat det, och det är dessa senare vi har vår kamp emot. Inte mot kött och blod alltså, sådant vi lever i här, men mot ondskans andemakter i himlarymderna, och dessa har alltså också kropp, men andlig kropp (nudda vid 1 Kor. 15, det räcker), och de har också enligt din Bibel farkoster, de har teknik, de har stationer, de lämnar spår efter sig, där de drar fram.
Att avslöja och motarbeta dessa, genom ett fulltonigt evangelium, är vår uppgift, och genom den profetiska tjänsten. De träder mer och mer fram, och vi förstår att de liksom vi känner de profetiska skrifterna och kan därur läsa tiden, och vet att den är kort.
Herren kallar på tjänare. Som vill ta upp kampen. Skall du bli en av dem - en ändetidens Enok?
...
Stor är Herren, stor är Herren, och han är en evig Segrare. Med honom segrar vi, med honom lever vi.
___
måndag 8 mars 2010
MUMIERNAS GÅTA
Med den insikt man får om de forntida tingen genom att läsa Bibeln, och kanhända också Enoks bok även om den inte är nödvändig, det finns tillräckligt i Bibeln - så kan man fundera ut mycket om de olika ting vi känner till, om just forntiden. Som Egyptiernas fixering vid balsamering t.ex. Att låta balsamera sin kropp efter döden är givetvis inte mycket idé, såvida man inte på allvar räknar med att någon i framtiden skall väcka upp den. Och det var inte Gud de räknade med, de egyptiska faraonerna. De som tror på Bibelns Gud, patriarkernas, profeternas och apostlarnas Gud, har löfte om en uppståndelse, men behöver inte balsamera sina kroppar för det - våra huvudhår är räknade, och allt övrigt också.
Faraonerna hoppas på en annan uppståndelse, och jag tror den kan komma under vedermödans tid, då makter från både underjorden och himlarymden skall samlas här på jorden, i en sista reunion i ett fåfängt försök att ta över den.
Vilka var faraonerna? Ja, vilka var de "gudar" vi läser om i t.ex Ps. 82, som "skulle dö som människor"? Är man människa är det inget märkvärdigt om man dör som människa, men om man är ängel, så är det märkligt om man dör som människa. Och det är detta den psalmen beskriver. Den riktar sig till änglar som stigit ned på jorden, efter syndafloden den här gången, och här blivit kungar, härskare, som faraonerna. Men de hade inte räknat med att förlora sin odödlighet - eller så räknade de kallt med det, men hoppades på en framtida uppståndelse, kanhända utlovad av Lucifer själv, när han för en kort tid får herraväldet över jorden.
Så de där filmerna där mumierna på museerna ut över världen plötsligt vaknar upp och sprider skräck på jorden, kanske blir verklighet.
"När mumierna vaknar..."
Den filmen slipper vi se, som tror på Jesus.
_______
Relaterat:
Gåtan Tutankhamun löst
Tutankhamun dog av malaria
Tutankhamuns familj kartlagd med DNA
___
Faraonerna hoppas på en annan uppståndelse, och jag tror den kan komma under vedermödans tid, då makter från både underjorden och himlarymden skall samlas här på jorden, i en sista reunion i ett fåfängt försök att ta över den.
Vilka var faraonerna? Ja, vilka var de "gudar" vi läser om i t.ex Ps. 82, som "skulle dö som människor"? Är man människa är det inget märkvärdigt om man dör som människa, men om man är ängel, så är det märkligt om man dör som människa. Och det är detta den psalmen beskriver. Den riktar sig till änglar som stigit ned på jorden, efter syndafloden den här gången, och här blivit kungar, härskare, som faraonerna. Men de hade inte räknat med att förlora sin odödlighet - eller så räknade de kallt med det, men hoppades på en framtida uppståndelse, kanhända utlovad av Lucifer själv, när han för en kort tid får herraväldet över jorden.
Så de där filmerna där mumierna på museerna ut över världen plötsligt vaknar upp och sprider skräck på jorden, kanske blir verklighet.
"När mumierna vaknar..."
Den filmen slipper vi se, som tror på Jesus.
_______
Relaterat:
Gåtan Tutankhamun löst
Tutankhamun dog av malaria
Tutankhamuns familj kartlagd med DNA
___
torsdag 25 februari 2010
DE FYRA VITA SEGLEN
I en tidigare artikel nämnde jag om hur jag upplevde att jag fick en mild reprimand av Jesus för att ha skrivit att Enoks bok inte är kAnon, men väl kanOn. Detta därför att när man kollar upp vad kAnon betyder, så är innebörden rättesnöre och regel, vilket mycket väl kan tillmätas Enoks bok. Däremot, som sades i den efterföljande artikeln, skall den ändå inte tillhöra Bibeln, eftersom den är äldre (ca 1000 år) och alltså ett vittnesbörd från en annan tidsålder.
Men jag berättade inte allt om hur detta förklarades för mig. Efter att jag skrivit det första inlägget, det där jag skrev att den inte var kAnon, upplevde jag alltså en känsla av att inte vara helt i Guds vilja. Detta var i augusti, och jag brukar ta en tur till havet här ibland, och sitta på någon fin plats och be och filosofera i solnedgången. Den här gången fick jag liksom inte till det. Friden var inte med mig och jag hittade ingen fin plats och det kändes bara trist och dött, trots att det var fint och skönt väder. Till sist slog jag mig ned på en klippa med lite gräs vid en plats där man ser ut över en av fjordarna här och en stor ö på andra sidan. Så började jag fundera över vad orsaken kunde vara till att Jesu närvaro inte var tillstädes, som den brukar vara. Jag frågade Jesus, och så kom tankarna på den där artikeln. Kanske hade jag varit för försiktig? Man vill ju inte säga för mycket, verka för andlig, men ibland får man vara frimodig och tala ut sådant som kommer ifrån Herren. Så jag öppnade mitt sinne för att Enoks bok kanske trots allt är kAnon, dvs den är godkänd av Herren, den är ett sant rättesnöre och en regel. När jag öppnade för den tanken, upplevde jag hur Guds härlighet sänkte sig ned över mig, kraftigt. Glädjen från ovan fyllde mig igen, och jag förstod nu varför det hade stoppats upp.
Nu fick jag frimodighet att tala mer med Jesus om detta. Skall då Enoks bok ingå i Bibeln, frågade jag. Nej, det fick jag ingen konfirmation på. Men den är ändå ett Guds verk? Ja, igen upplevde jag stark bekräftelse på det.
Så nu kunde jag luta mig tillbaka och bara njuta i den Helige Ande, av utsikten över fjorden, och av det sköna vädret och invänta solnedgången.
När jag sitter där och är fylld av tacksamhet och pustar ut över att ha fått förklaring på varför friden förhållits mig, så kommer det fyra segelbåtar ut från en liten hamn till höger om mig, bakom klipporna. De här fyra segelbåtarna styr så ut över fjorden, med sina vita segel, och kretsar runt där, fram mot ön på andra sidan, i ungefär en timmes tid. Jag hade en känsla av att även detta ingick i det Herren gav mig, men fick ingen direkt uttydning. Det hela var bara väldigt vackert, som en dans av fyra vita skepnader på havsytan, borta i soldiset i en bukt en bit ifrån ön.
Efter en timma återvände båtarna, alla fyra, till sin hamn, och så började solen gå ned. Mitt medhavda kaffe var slut, och jag satt där och var helt uppfylld av det Herren visat mig, och även av denna märkliga demonstration, för det tedde sig som mer än bara en händelse. Det var väldigt vackert, nämligen, bättre än på film, och jag minns att jag försökte förstå om det kunde ha någon profetisk innebörd.
Nu, i januari (när detta skrevs), funderade jag igen på den där händelsen och på hur förunderligt fint det var just den dagen i somras. Att få veta sådana saker direkt ifrån Gud är givetvis väldigt speciellt och något som blir till en grund för ens trosliv angående detta. Det Gud gör på det sättet, det förblir till evig tid och bleknar aldrig bort eller förlorar sin betydelse. Du som varit med om liknande saker vet att det håller, och består, och blir fruktbärande, när man törs tro på det och proklamerar det.
Nåväl, nu tror jag mig också veta vad de fyra vita seglen som dansade runt på fjorden, framför ön på andra sidan, betydde. Enoks bok skildrar (liksom Bibeln på flera ställen) hur fyra ärkeänglar står inför Guds tron, på ett hav av kristall och eld, och tjänar honom. (Enoch 14:8-23. Enoch 40:1-9. Enoch 71:1-17. Enoch 87:1-4. Enoch 88:1-3. Upp. 4:6. Upp. 15:2.)
En mäktig demonstration alltså, av vilken gudomlig substans och profetiskt innehåll Enoks bok har, förutom den andliga bekräftelse som också gavs. Visst, det var för seglarna bara en helt naturlig händelse, men för mig var det en gestaltning av något himmelskt, därom är jag helt övertygad, för så gör Gud.
Jag frågade också om en annan sak den gången och fick svar på det, men det behöver inte berättas nu. Det kommer vid tillfälle, och jag vet att det är lika sant.
___
"Havet av eld och kristall"
Mobilbilden ovan togs vid det omnämnda tillfället, men i riktning längre västerut, och lite senare på kvällen.
___
Men jag berättade inte allt om hur detta förklarades för mig. Efter att jag skrivit det första inlägget, det där jag skrev att den inte var kAnon, upplevde jag alltså en känsla av att inte vara helt i Guds vilja. Detta var i augusti, och jag brukar ta en tur till havet här ibland, och sitta på någon fin plats och be och filosofera i solnedgången. Den här gången fick jag liksom inte till det. Friden var inte med mig och jag hittade ingen fin plats och det kändes bara trist och dött, trots att det var fint och skönt väder. Till sist slog jag mig ned på en klippa med lite gräs vid en plats där man ser ut över en av fjordarna här och en stor ö på andra sidan. Så började jag fundera över vad orsaken kunde vara till att Jesu närvaro inte var tillstädes, som den brukar vara. Jag frågade Jesus, och så kom tankarna på den där artikeln. Kanske hade jag varit för försiktig? Man vill ju inte säga för mycket, verka för andlig, men ibland får man vara frimodig och tala ut sådant som kommer ifrån Herren. Så jag öppnade mitt sinne för att Enoks bok kanske trots allt är kAnon, dvs den är godkänd av Herren, den är ett sant rättesnöre och en regel. När jag öppnade för den tanken, upplevde jag hur Guds härlighet sänkte sig ned över mig, kraftigt. Glädjen från ovan fyllde mig igen, och jag förstod nu varför det hade stoppats upp.
Nu fick jag frimodighet att tala mer med Jesus om detta. Skall då Enoks bok ingå i Bibeln, frågade jag. Nej, det fick jag ingen konfirmation på. Men den är ändå ett Guds verk? Ja, igen upplevde jag stark bekräftelse på det.
Så nu kunde jag luta mig tillbaka och bara njuta i den Helige Ande, av utsikten över fjorden, och av det sköna vädret och invänta solnedgången.
När jag sitter där och är fylld av tacksamhet och pustar ut över att ha fått förklaring på varför friden förhållits mig, så kommer det fyra segelbåtar ut från en liten hamn till höger om mig, bakom klipporna. De här fyra segelbåtarna styr så ut över fjorden, med sina vita segel, och kretsar runt där, fram mot ön på andra sidan, i ungefär en timmes tid. Jag hade en känsla av att även detta ingick i det Herren gav mig, men fick ingen direkt uttydning. Det hela var bara väldigt vackert, som en dans av fyra vita skepnader på havsytan, borta i soldiset i en bukt en bit ifrån ön.
Efter en timma återvände båtarna, alla fyra, till sin hamn, och så började solen gå ned. Mitt medhavda kaffe var slut, och jag satt där och var helt uppfylld av det Herren visat mig, och även av denna märkliga demonstration, för det tedde sig som mer än bara en händelse. Det var väldigt vackert, nämligen, bättre än på film, och jag minns att jag försökte förstå om det kunde ha någon profetisk innebörd.
Nu, i januari (när detta skrevs), funderade jag igen på den där händelsen och på hur förunderligt fint det var just den dagen i somras. Att få veta sådana saker direkt ifrån Gud är givetvis väldigt speciellt och något som blir till en grund för ens trosliv angående detta. Det Gud gör på det sättet, det förblir till evig tid och bleknar aldrig bort eller förlorar sin betydelse. Du som varit med om liknande saker vet att det håller, och består, och blir fruktbärande, när man törs tro på det och proklamerar det.
Nåväl, nu tror jag mig också veta vad de fyra vita seglen som dansade runt på fjorden, framför ön på andra sidan, betydde. Enoks bok skildrar (liksom Bibeln på flera ställen) hur fyra ärkeänglar står inför Guds tron, på ett hav av kristall och eld, och tjänar honom. (Enoch 14:8-23. Enoch 40:1-9. Enoch 71:1-17. Enoch 87:1-4. Enoch 88:1-3. Upp. 4:6. Upp. 15:2.)
En mäktig demonstration alltså, av vilken gudomlig substans och profetiskt innehåll Enoks bok har, förutom den andliga bekräftelse som också gavs. Visst, det var för seglarna bara en helt naturlig händelse, men för mig var det en gestaltning av något himmelskt, därom är jag helt övertygad, för så gör Gud.
Jag frågade också om en annan sak den gången och fick svar på det, men det behöver inte berättas nu. Det kommer vid tillfälle, och jag vet att det är lika sant.
___
"Havet av eld och kristall"
Mobilbilden ovan togs vid det omnämnda tillfället, men i riktning längre västerut, och lite senare på kvällen.
___
torsdag 18 februari 2010
Om en opublicerad arameisk kopia av Enoks Bok
Det finns troligen en komplett arameisk, över 2000 år gammal, avskrift av Enoks bok, både på mikrofilm och, således, också bevarad som skriftrulle, undangömd någonstans.
Här är vad jag har hittat på nätet om detta.
Berättelsen börjar 1990, under Kuwaitkrisen, då oron för ett storkrig i mellanöstern gjorde att personer som satt på värdefulla antikviteter ville sälja dessa.
"The Enoch microfilm"
Från en intervju 1994 i Biblical Archeology Review, med John Strugnell, en av DSS-chefredaktörerna. Intervjun handlar om händelser som skall ha skett 1990.
Hershel Shanks: There’s this strange story that’s been in the papers, that at one point two prostitutes, one Jewish and one Arab, came to you at the École Biblique [the French School in Jerusalem] and, I believe, took you to a field outside of Bethlehem where they removed from their private parts microfilms of Dead Sea Scrolls, one of them being the complete book of Enoch. Is that true?
John Strugnell: [laughs] Well, there are a lot of mixed elements, bits of which are true, but bits of which are false.
HS: Could you tell us the story?
JS: There was a whore. [Removing colorful accretions, there were women messengers of uncertain profession who showed me a microfilm - not at the École Biblique nor even in Jerusalem.] Now the incident in the field outside Bethlehem belongs to a completely different story.
[...]
JS: ... And then I, myself, saw one - the Enoch microfilm; but I must save that story for my memoirs.
HS: This is the story about the prostitute.
JS: Yes. So I wouldn’t be surprised if there were five other manuscripts from Cave 11 sometime to be found in the near future. I wouldn’t be overwhelmed if there were seven or eight. If none ever came to light, I would wonder who on earth had been having these hallucinations, or why they are being held back.
HS: Are you currently working on trying to purchase or acquire these scrolls?
JS: Yes, we’ve got people interested in it. But after the big upheaval in Kuwait, things settled down, and the urgency of trying to get rid of this material evaporated.
HS: You tried to acquire it during the Kuwait crisis?
JS: That was when it was shown to me.
HS: And how did you communicate with the owner? Did you meet him?
JS: Yes.
[...]
HS: You’re still working on it?
JS: Oh, yes. And there are two or three serious projected buyers. But as I said, to me the most important thing is not just that there are projected buyers of that one manuscript, but the fact that it’s highly likely that there should be three or four others. -
Från "An Interview with John Strugnell", juli/aug 1994.
...
Från ett kristet forum på nätet kommer ett utdrag ur en bok, utgiven 1992, som berättar mer om bakgrunden till det hela.
"A complete copy of Enoch in Aramaic has already been found"
Avi Katzman, in Understanding the Dead Sea Scrolls, on p. 262, reports a complete copy of Enoch in Aramaic has already been found.
"Regarding the scrolls, Strugnell claims at least four other scrolls have been found that have not yet come to light: 'I've seen, with my own eyes, two.' One of the two is a complete copy of the book of Enoch. According to Strugnell, Israeli archaeologist Yigael Yadin is the reason these scrolls have still not come into scholarly hands. After the Six-Day War, Yadin confiscated the famous Temple Scroll from a Bethlehem antiquities dealer known as Kando. Yadin paid Kando $250,000, according to Strugnell (according to Yadin, the sum was $105,000), to encourage anyone else with scroll materials to come forward. But this was not enough, says Strugnell: 'Yadin gave Kando two hundred fifty thousand dollars where we'd offered Kando one million five weeks earlier. When the owners of the manuscripts heard that, they just crossed the Jordan River.' These scrolls, like the Temple Scroll, came from Cave 11 at Qumran, according to Strugnell. The manuscripts are now 'somewhere in Jordan. Various people own them. Several of them have been sold to big bankers. They're investments for these people. There's no point in forcing a sale. If they really need cash — as one seems to now — I have the money.'
"As for the other two scrolls — the ones Strugnell has not seen — '[Lankester] Harding [the director of Jordan's Department of Antiquities] on his death bed told me he'd seen three, only one of which I've seen — so that makes four.'
"Strugnell is not concerned that the scrolls may deteriorate before scholars can look at them: 'They're all being kept very carefully; no one need worry about them. They're a better investment than anything on the Israeli or the New York stock exchanges,' he added."
In this light consider the following from Michael Wise, in A New Translation - The Dead Sead Scrolls, p. 279, "No trace of the Parables of Enoch has been discovered at Qumran, and it is widely considered today to be a composition of the later first century C.E. If a pre-Christian copy of the Parables were ever discovered, it would create a sensation, since it is the only text besides the Christian Gospels that uses the title 'Son of Man' for the heavenly Savior of Israel."
(sept 2008)
...
Efter det var det tydligen tyst i några år om saken, och så 1999 kommer det nya uppgifter, och rykten, om en skriftrulle som "liknar" innehållet i Enoks bok. Här handlar det uppenbarligen om en annan skrift än Enoks bok, men dock väldigt närbesläktad, i samma tradition, och därför mycket troligt ur samma samling, och möjligen, ägare, som den gömda arameiska enoksrullen.
"The Angelscroll"
27 Sept 1999 - statement by Stephen J Pfann on "the Angel" Scroll in the Jerusalem Report.
"Four months ago I was approached by a senior writer from the Jerusalem Report, Netty Gross, and was asked if I would help verify the existence of a Dead Sea Scroll manuscript which had not been published previously.
I was aware of a story, known by other scholars, that there was at least one rather well-preserved scroll which had made its way to Europe and which was similar to the Book of Enoch or Jubilees. This may be identified as the source of a scroll fragment examined by Prof. John Strugnell sometime in 1967-1968 which he described elsewhere as something "resembling the Book of Enoch".
The scroll discovery at hand was already known at least as early as 1974 and may have actually been discovered in the mid-to-late 1960's. If its authenticity could be verified, its similarity in content to writings of the Enochic tradition would posit this as being either similar to or identical to the elusive scroll of Europe."
...
Den nämnda änglarullen är alltså inte densamma som Strugnell såg på microfilm, eftersom det var en fullständig kopia av Enoks bok, och, som det väl framgår av texterna ovan, tiden då han såg den var under Kuwaitkrisen, dvs ~1990-91. Änglarullens innehåll beskrivs närmare på sidan länken pekar på. Av värde här kan vara uppgiften om att en annan skriftrulle skall ha sålts till någon i Europa (bankirerna nämnda av Strugnell?). Det framgår inte helt klart om det är enoksrullen, den som Strugnell sade fanns i Jordanien, eller någon av de andra nämnda, icke namngivna rullarna.
Tyvärr dog Strugnell 2007, och några memoarer har inte kommit ut, så det kommer antagligen ingen mer information därifrån, såvida inte det finns kvarlämnat material som kommer att ges ut postumt. Något mer om Änglarullen har heller inte framkommit.
...
Ytterligare några år går, och 2004 händer det något igen. Ett papyrusfragment av Enoks bok har hittats, vilket är ovanligt eftersom de flesta tidigare funna DSS-fragmenten var gjorda av pergament. Det innebär alltså att Enoks bok utgavs på både papyrus och pergament. Det innebär också att antalet av de skilda utgåvor av enoks bok som fanns bland dss ökar. Vilket ju visar dess betydelse (och spridning).
Följande kommer från bloggen Paleojudica, och börjar med ett citat av en uppräkning av alla kända omnämnanden av den eftersökta enoksrullen:
"REGARDING THE NEW ENOCH PAPYRUS FRAGMENT" - Okt 2004
* "P. Ross in Scientific American, vol. 263 no 5 (Nov. 1990) refers to "a nearly complete scroll", but doesn't state if it is of Enoch or another book.
* A. Katzman in Biblical Archeology Review, vol. XVII no. 1 (Jan.-Feb. 1991), p.64,70 mentions a "complete copy of the Book of Enoch".
* H. Shanks interviewing Strugnell in Biblical Archaeology Review, vol. 20 no. 4 (July-Aug. 1994), p. 46-47 mentions "the complete book of Enoch" on microfilm and in a rather mixed up conversation also mentions Cave 11.
* N. Silberman in The Hidden Scrolls: Christianity, Judaism & the War for the Dead Sea Scrolls (New York: Putnam and Sons, 1994), p.162 mentions "a complete manuscript of the book of Enoch".
* Pfann in a web article, The Visions of Yeshua Ben Padiah Scroll, (1999) mentions a "rather well preserved scroll ... resembling the book of Enoch". It is not clear if this is the same MS as the other Enoch MS which is mentioned by Shanks as being seen by Strugnell on microfilm, rather than the actual MS."
If the above is representative of Strugnell's Enoch scroll, it is unlikely to be the same as the papyrus fragment of Enoch to be published by the Eshels, as Strugnell's Enoch is complete or nearly compete. [However --- what if the photograph provided to the Eshel's is just a sample, perhaps provided by a seller/vendor to test the market or create anticipation so as to inflate the market? This is of course, just my speculation.].
Prior to seeing the post in PaleoJudaica, I had not heard of this papyrus fragment. It was new to me too.
As for the last reference, follow the link for Stephen Pfann's website on the Ben Padiah (Angel) Scroll. Five years after the partial transcript surfaced, this document - if it exists at all - has not been published or, as far as I know, even shown to a specialist. The mention of the rumor about an Enoch scroll is near the beginning of the "Background" section of the web page.
UPDATE (19 October): Seth Sanders reminds me that he e-mailed the following a few days ago, referring to the same text:
'I assume you recall the excitement over the last "other Qumran manuscript of Enoch", the so-called "Angel Scroll" story of 1999. Like this putative Enoch fragment, it was not presented to scholars to examine. Of course, in that case it was even more dubious because there was not even a photograph. [---] We have not heard anything further about this text. The problem, as you know, is that you or I or any other linguistically trained scholar of Second Temple Judaism could produce such a scroll, given enough Chutzpah and the help of a competent manuscript forger. It could certainly be proven to be genuine (and I hope it is!), but I think the burden of proof is on those arguing for its authenticity.'
I blog, you decide. As usual with these things, the authenticity question really needs to be sorted out in the peer-review journals.
As for forging a scroll fragment like this, it would not be easy to come up with something that would stand up to C-14 dating. But perhaps it could be done."
by Jim Davila
...
I boken "The Hidden Scrolls" nämnd ovan finns följande intressanta detalj:
"There are those that will swear to this day (John Strugnell is one of them) that they were shown by bedouin a complete manuscript of the Book of Enoch..."
Påståendet är ganska starkt, och gör att det verkligen är troligt att det finns en bevarad arameisk Enoksrulle. Flera olika personer skall ha fått se den, och den ägs, eller har ägts, av jordanska beduiner*. Antingen finns den fortfarande i deras eller deras släktingars ägo, eller så har den alltså sålts till någon bankir i Europa (en detalj som verkligen kan mana till spekulation, då vi vet vilka sällskap rika bankirer ofta ingår i).
* I en film om DSS framgår det att den beduin som hittade de första rullarna, i grotta 1, är densamme som hittade grotta 11, den grotta där Strugnell säger att enoksboken kom ifrån. Det är också den grottan som givit flera av de bäst bevarade rullarna. Beduinen säger att han och hans vänner sålde rullarna till flera olika personer, bland dem Kando.
I samma blogg följer nu mer info om det nya papyrusfragmentet:
MORE 1 ENOCH FROM THE QUMRAN LIBRARY!
Gabriele Boccaccini e-mails:
A New Fragment of Enoch found at Qumran
"In March 2004 Esther and Hanan Eshel received for publication a photograph of a fragmentary papyrus preserving five lines identifiable as the end of Enoch 8 and the beginning of Enoch 9 (8:4-9:3). The new fragment can be dated approximately to the Hasmonean or the early Herodian era (50-25 BCE) and was undoubtedly found at Qumran. As we cannot identify the cave, we suggest this fragment be labeled XQpapEnoch. Because the only Enochic book written on papyrus is the Book of Giants from Cave 6, 6QpapGiant (=6Q8), which is written in a different semi-cursive later hand, it appears that this fragment is the first to be published from an additional copy of Enoch. The verses in question describe how the angels heard the cries of the people killed as a result of Asa'el's teaching humans to make weaponry. The publication of this new fragment of Enoch is important not only as a witness to an additional manuscript of Enoch found at Qumran, but also because of its contribution to the reconstruction of two Cave 4 manuscripts (4QEna and 4QEnb). Despite their poor preservation, it is possible to read and reconstruct in the three witnesses to the Aramaic a similar, if not identical, text. This version differs from the Greek translation found at Gizeh, which has scribal errors and various omissions. Even though Syncellus' versions also contain corruptions, it appears that the Greek cited by Syncellus is the closest to the Aramaic source. The article which includes the new fragment was submitted for publication in DSD [the journal Dead Sea Discoveries] in the beginning of May 2004. On Oct 11, 2004, the fragment was discussed at the University of Michigan by a panel composed by Profs. Gabriele Boccaccini, James C. VanderKam, Esti Eshel and Hanan Eshel, and will be presented again at Camaldoli during the Third Meeting of the Enoch Seminar (6-10 June 2005)."
Quoted with the permission of Boccaccini and the Eshels. There have been rumors for many years of the existences of another Qumran Aramaic manuscript of 1 Enoch. I wonder if this is it and if there's any more of it out there somewhere.
15 okt 2004.
...
Monday, November 22, 2004
NEWS ON THE NEW 1 ENOCH FRAGMENT
Yesterday evening after the Qumran session, Esther and Hanan Eshel gave an impromptu presentation on the new 1 Enoch fragment, whose story broke on PaleoJudaica some time ago. They are calling it XQpapEnoch, since they are confident it comes from a Qumran cave, but they don't know which one, and (unusually for a Qumran scroll and uniquely for a Qumran Enoch manuscript) it's written on papyrus rather than leather. It contains the damaged Aramaic text of 1 Enoch 8:4-9:3, a passage that tells how the archangels looked down from heaven on the corruption of the earth before the Flood, and it allows us to correct one of Milik's reconstructions since the word in question survives on this papyrus. The correct reading or something very close to it was conjectured by Loren Stuckenbruck (of Durham University) some time ago, before this fragment was discovered. (Well done, Loren.)
The fragment belongs to the Kando family. (Kando was an antiquities dealer who brokered the original Dead Sea Scrolls acquistions.) The Enoch papyrus is one of 12 unpublished fragments owned by them. The Eshels have seen infra-red photos of 6 of these. Five are biblical fragments from three already known manuscripts: 4QIsac, 4QGenf, and 8QGen. The other six look like "black corn flakes" and are now on tour in the USA in the From the Dead Sea Scrolls to the Forbidden Book exhibition. The Eshels haven't seen the fragment in person yet but they are confident enough of its authenticity to publish it now. They passed around a photo of the text during the lecture and Moshe Bernstein promptly challenged one of their readings. Scholarship in action.
There are also rumors that another fragment of the same manuscript exists.
...
Efter detta tycks det inte ha sagts något mer om enoksrullen.
Det var alltså oroligheter i området som förmådde den dåvande ägaren/upphittaren att söka köpare 1990. Finns rullen kvar i släktens ägo kan samma sak möjligen ske igen, vid någon framtida händelse. Är rullen såld till Europa, blir saken en helt annan. Man kan tänka sig flera skäl till att någon i Europa skulle vilja hindra denna skrift från att nå allmänheten.
Här kunde man komma in på vem som är rullens rätta ägare, och till vilka den är ämnad, men det får jag lämna tills vidare. Den här informationen måste sätta sig först.
________
Här är vad jag har hittat på nätet om detta.
Berättelsen börjar 1990, under Kuwaitkrisen, då oron för ett storkrig i mellanöstern gjorde att personer som satt på värdefulla antikviteter ville sälja dessa.
"The Enoch microfilm"
Från en intervju 1994 i Biblical Archeology Review, med John Strugnell, en av DSS-chefredaktörerna. Intervjun handlar om händelser som skall ha skett 1990.
Hershel Shanks: There’s this strange story that’s been in the papers, that at one point two prostitutes, one Jewish and one Arab, came to you at the École Biblique [the French School in Jerusalem] and, I believe, took you to a field outside of Bethlehem where they removed from their private parts microfilms of Dead Sea Scrolls, one of them being the complete book of Enoch. Is that true?
John Strugnell: [laughs] Well, there are a lot of mixed elements, bits of which are true, but bits of which are false.
HS: Could you tell us the story?
JS: There was a whore. [Removing colorful accretions, there were women messengers of uncertain profession who showed me a microfilm - not at the École Biblique nor even in Jerusalem.] Now the incident in the field outside Bethlehem belongs to a completely different story.
[...]
JS: ... And then I, myself, saw one - the Enoch microfilm; but I must save that story for my memoirs.
HS: This is the story about the prostitute.
JS: Yes. So I wouldn’t be surprised if there were five other manuscripts from Cave 11 sometime to be found in the near future. I wouldn’t be overwhelmed if there were seven or eight. If none ever came to light, I would wonder who on earth had been having these hallucinations, or why they are being held back.
HS: Are you currently working on trying to purchase or acquire these scrolls?
JS: Yes, we’ve got people interested in it. But after the big upheaval in Kuwait, things settled down, and the urgency of trying to get rid of this material evaporated.
HS: You tried to acquire it during the Kuwait crisis?
JS: That was when it was shown to me.
HS: And how did you communicate with the owner? Did you meet him?
JS: Yes.
[...]
HS: You’re still working on it?
JS: Oh, yes. And there are two or three serious projected buyers. But as I said, to me the most important thing is not just that there are projected buyers of that one manuscript, but the fact that it’s highly likely that there should be three or four others. -
Från "An Interview with John Strugnell", juli/aug 1994.
...
Från ett kristet forum på nätet kommer ett utdrag ur en bok, utgiven 1992, som berättar mer om bakgrunden till det hela.
"A complete copy of Enoch in Aramaic has already been found"
Avi Katzman, in Understanding the Dead Sea Scrolls, on p. 262, reports a complete copy of Enoch in Aramaic has already been found.
"Regarding the scrolls, Strugnell claims at least four other scrolls have been found that have not yet come to light: 'I've seen, with my own eyes, two.' One of the two is a complete copy of the book of Enoch. According to Strugnell, Israeli archaeologist Yigael Yadin is the reason these scrolls have still not come into scholarly hands. After the Six-Day War, Yadin confiscated the famous Temple Scroll from a Bethlehem antiquities dealer known as Kando. Yadin paid Kando $250,000, according to Strugnell (according to Yadin, the sum was $105,000), to encourage anyone else with scroll materials to come forward. But this was not enough, says Strugnell: 'Yadin gave Kando two hundred fifty thousand dollars where we'd offered Kando one million five weeks earlier. When the owners of the manuscripts heard that, they just crossed the Jordan River.' These scrolls, like the Temple Scroll, came from Cave 11 at Qumran, according to Strugnell. The manuscripts are now 'somewhere in Jordan. Various people own them. Several of them have been sold to big bankers. They're investments for these people. There's no point in forcing a sale. If they really need cash — as one seems to now — I have the money.'
"As for the other two scrolls — the ones Strugnell has not seen — '[Lankester] Harding [the director of Jordan's Department of Antiquities] on his death bed told me he'd seen three, only one of which I've seen — so that makes four.'
"Strugnell is not concerned that the scrolls may deteriorate before scholars can look at them: 'They're all being kept very carefully; no one need worry about them. They're a better investment than anything on the Israeli or the New York stock exchanges,' he added."
In this light consider the following from Michael Wise, in A New Translation - The Dead Sead Scrolls, p. 279, "No trace of the Parables of Enoch has been discovered at Qumran, and it is widely considered today to be a composition of the later first century C.E. If a pre-Christian copy of the Parables were ever discovered, it would create a sensation, since it is the only text besides the Christian Gospels that uses the title 'Son of Man' for the heavenly Savior of Israel."
(sept 2008)
...
Efter det var det tydligen tyst i några år om saken, och så 1999 kommer det nya uppgifter, och rykten, om en skriftrulle som "liknar" innehållet i Enoks bok. Här handlar det uppenbarligen om en annan skrift än Enoks bok, men dock väldigt närbesläktad, i samma tradition, och därför mycket troligt ur samma samling, och möjligen, ägare, som den gömda arameiska enoksrullen.
"The Angelscroll"
27 Sept 1999 - statement by Stephen J Pfann on "the Angel" Scroll in the Jerusalem Report.
"Four months ago I was approached by a senior writer from the Jerusalem Report, Netty Gross, and was asked if I would help verify the existence of a Dead Sea Scroll manuscript which had not been published previously.
I was aware of a story, known by other scholars, that there was at least one rather well-preserved scroll which had made its way to Europe and which was similar to the Book of Enoch or Jubilees. This may be identified as the source of a scroll fragment examined by Prof. John Strugnell sometime in 1967-1968 which he described elsewhere as something "resembling the Book of Enoch".
The scroll discovery at hand was already known at least as early as 1974 and may have actually been discovered in the mid-to-late 1960's. If its authenticity could be verified, its similarity in content to writings of the Enochic tradition would posit this as being either similar to or identical to the elusive scroll of Europe."
...
Den nämnda änglarullen är alltså inte densamma som Strugnell såg på microfilm, eftersom det var en fullständig kopia av Enoks bok, och, som det väl framgår av texterna ovan, tiden då han såg den var under Kuwaitkrisen, dvs ~1990-91. Änglarullens innehåll beskrivs närmare på sidan länken pekar på. Av värde här kan vara uppgiften om att en annan skriftrulle skall ha sålts till någon i Europa (bankirerna nämnda av Strugnell?). Det framgår inte helt klart om det är enoksrullen, den som Strugnell sade fanns i Jordanien, eller någon av de andra nämnda, icke namngivna rullarna.
Tyvärr dog Strugnell 2007, och några memoarer har inte kommit ut, så det kommer antagligen ingen mer information därifrån, såvida inte det finns kvarlämnat material som kommer att ges ut postumt. Något mer om Änglarullen har heller inte framkommit.
...
Ytterligare några år går, och 2004 händer det något igen. Ett papyrusfragment av Enoks bok har hittats, vilket är ovanligt eftersom de flesta tidigare funna DSS-fragmenten var gjorda av pergament. Det innebär alltså att Enoks bok utgavs på både papyrus och pergament. Det innebär också att antalet av de skilda utgåvor av enoks bok som fanns bland dss ökar. Vilket ju visar dess betydelse (och spridning).
Följande kommer från bloggen Paleojudica, och börjar med ett citat av en uppräkning av alla kända omnämnanden av den eftersökta enoksrullen:
"REGARDING THE NEW ENOCH PAPYRUS FRAGMENT" - Okt 2004
* "P. Ross in Scientific American, vol. 263 no 5 (Nov. 1990) refers to "a nearly complete scroll", but doesn't state if it is of Enoch or another book.
* A. Katzman in Biblical Archeology Review, vol. XVII no. 1 (Jan.-Feb. 1991), p.64,70 mentions a "complete copy of the Book of Enoch".
* H. Shanks interviewing Strugnell in Biblical Archaeology Review, vol. 20 no. 4 (July-Aug. 1994), p. 46-47 mentions "the complete book of Enoch" on microfilm and in a rather mixed up conversation also mentions Cave 11.
* N. Silberman in The Hidden Scrolls: Christianity, Judaism & the War for the Dead Sea Scrolls (New York: Putnam and Sons, 1994), p.162 mentions "a complete manuscript of the book of Enoch".
* Pfann in a web article, The Visions of Yeshua Ben Padiah Scroll, (1999) mentions a "rather well preserved scroll ... resembling the book of Enoch". It is not clear if this is the same MS as the other Enoch MS which is mentioned by Shanks as being seen by Strugnell on microfilm, rather than the actual MS."
If the above is representative of Strugnell's Enoch scroll, it is unlikely to be the same as the papyrus fragment of Enoch to be published by the Eshels, as Strugnell's Enoch is complete or nearly compete. [However --- what if the photograph provided to the Eshel's is just a sample, perhaps provided by a seller/vendor to test the market or create anticipation so as to inflate the market? This is of course, just my speculation.].
Prior to seeing the post in PaleoJudaica, I had not heard of this papyrus fragment. It was new to me too.
As for the last reference, follow the link for Stephen Pfann's website on the Ben Padiah (Angel) Scroll. Five years after the partial transcript surfaced, this document - if it exists at all - has not been published or, as far as I know, even shown to a specialist. The mention of the rumor about an Enoch scroll is near the beginning of the "Background" section of the web page.
UPDATE (19 October): Seth Sanders reminds me that he e-mailed the following a few days ago, referring to the same text:
'I assume you recall the excitement over the last "other Qumran manuscript of Enoch", the so-called "Angel Scroll" story of 1999. Like this putative Enoch fragment, it was not presented to scholars to examine. Of course, in that case it was even more dubious because there was not even a photograph. [---] We have not heard anything further about this text. The problem, as you know, is that you or I or any other linguistically trained scholar of Second Temple Judaism could produce such a scroll, given enough Chutzpah and the help of a competent manuscript forger. It could certainly be proven to be genuine (and I hope it is!), but I think the burden of proof is on those arguing for its authenticity.'
I blog, you decide. As usual with these things, the authenticity question really needs to be sorted out in the peer-review journals.
As for forging a scroll fragment like this, it would not be easy to come up with something that would stand up to C-14 dating. But perhaps it could be done."
by Jim Davila
...
I boken "The Hidden Scrolls" nämnd ovan finns följande intressanta detalj:
"There are those that will swear to this day (John Strugnell is one of them) that they were shown by bedouin a complete manuscript of the Book of Enoch..."
Påståendet är ganska starkt, och gör att det verkligen är troligt att det finns en bevarad arameisk Enoksrulle. Flera olika personer skall ha fått se den, och den ägs, eller har ägts, av jordanska beduiner*. Antingen finns den fortfarande i deras eller deras släktingars ägo, eller så har den alltså sålts till någon bankir i Europa (en detalj som verkligen kan mana till spekulation, då vi vet vilka sällskap rika bankirer ofta ingår i).
* I en film om DSS framgår det att den beduin som hittade de första rullarna, i grotta 1, är densamme som hittade grotta 11, den grotta där Strugnell säger att enoksboken kom ifrån. Det är också den grottan som givit flera av de bäst bevarade rullarna. Beduinen säger att han och hans vänner sålde rullarna till flera olika personer, bland dem Kando.
I samma blogg följer nu mer info om det nya papyrusfragmentet:
MORE 1 ENOCH FROM THE QUMRAN LIBRARY!
Gabriele Boccaccini e-mails:
A New Fragment of Enoch found at Qumran
"In March 2004 Esther and Hanan Eshel received for publication a photograph of a fragmentary papyrus preserving five lines identifiable as the end of Enoch 8 and the beginning of Enoch 9 (8:4-9:3). The new fragment can be dated approximately to the Hasmonean or the early Herodian era (50-25 BCE) and was undoubtedly found at Qumran. As we cannot identify the cave, we suggest this fragment be labeled XQpapEnoch. Because the only Enochic book written on papyrus is the Book of Giants from Cave 6, 6QpapGiant (=6Q8), which is written in a different semi-cursive later hand, it appears that this fragment is the first to be published from an additional copy of Enoch. The verses in question describe how the angels heard the cries of the people killed as a result of Asa'el's teaching humans to make weaponry. The publication of this new fragment of Enoch is important not only as a witness to an additional manuscript of Enoch found at Qumran, but also because of its contribution to the reconstruction of two Cave 4 manuscripts (4QEna and 4QEnb). Despite their poor preservation, it is possible to read and reconstruct in the three witnesses to the Aramaic a similar, if not identical, text. This version differs from the Greek translation found at Gizeh, which has scribal errors and various omissions. Even though Syncellus' versions also contain corruptions, it appears that the Greek cited by Syncellus is the closest to the Aramaic source. The article which includes the new fragment was submitted for publication in DSD [the journal Dead Sea Discoveries] in the beginning of May 2004. On Oct 11, 2004, the fragment was discussed at the University of Michigan by a panel composed by Profs. Gabriele Boccaccini, James C. VanderKam, Esti Eshel and Hanan Eshel, and will be presented again at Camaldoli during the Third Meeting of the Enoch Seminar (6-10 June 2005)."
Quoted with the permission of Boccaccini and the Eshels. There have been rumors for many years of the existences of another Qumran Aramaic manuscript of 1 Enoch. I wonder if this is it and if there's any more of it out there somewhere.
15 okt 2004.
...
Monday, November 22, 2004
NEWS ON THE NEW 1 ENOCH FRAGMENT
Yesterday evening after the Qumran session, Esther and Hanan Eshel gave an impromptu presentation on the new 1 Enoch fragment, whose story broke on PaleoJudaica some time ago. They are calling it XQpapEnoch, since they are confident it comes from a Qumran cave, but they don't know which one, and (unusually for a Qumran scroll and uniquely for a Qumran Enoch manuscript) it's written on papyrus rather than leather. It contains the damaged Aramaic text of 1 Enoch 8:4-9:3, a passage that tells how the archangels looked down from heaven on the corruption of the earth before the Flood, and it allows us to correct one of Milik's reconstructions since the word in question survives on this papyrus. The correct reading or something very close to it was conjectured by Loren Stuckenbruck (of Durham University) some time ago, before this fragment was discovered. (Well done, Loren.)
The fragment belongs to the Kando family. (Kando was an antiquities dealer who brokered the original Dead Sea Scrolls acquistions.) The Enoch papyrus is one of 12 unpublished fragments owned by them. The Eshels have seen infra-red photos of 6 of these. Five are biblical fragments from three already known manuscripts: 4QIsac, 4QGenf, and 8QGen. The other six look like "black corn flakes" and are now on tour in the USA in the From the Dead Sea Scrolls to the Forbidden Book exhibition. The Eshels haven't seen the fragment in person yet but they are confident enough of its authenticity to publish it now. They passed around a photo of the text during the lecture and Moshe Bernstein promptly challenged one of their readings. Scholarship in action.
There are also rumors that another fragment of the same manuscript exists.
...
Efter detta tycks det inte ha sagts något mer om enoksrullen.
Det var alltså oroligheter i området som förmådde den dåvande ägaren/upphittaren att söka köpare 1990. Finns rullen kvar i släktens ägo kan samma sak möjligen ske igen, vid någon framtida händelse. Är rullen såld till Europa, blir saken en helt annan. Man kan tänka sig flera skäl till att någon i Europa skulle vilja hindra denna skrift från att nå allmänheten.
Här kunde man komma in på vem som är rullens rätta ägare, och till vilka den är ämnad, men det får jag lämna tills vidare. Den här informationen måste sätta sig först.
________
lördag 13 februari 2010
PORTEN TILL PARADISET?
Titta på den här nya bilden av Orionnebulosan. Jag tycker jag ser änglagestalter överallt.
Påminner starkt om Dorés (eller medeltida) avbildningar av änglar i himlen, vilket ju är väldigt märkligt.
Om du har en scrollknapp på ovansidan av musen kan du trycka ner den och "åka" omkring i nebulosan, som en ängel.
Man kan se Orionnebulosan med en vanlig kikare nu på kvällen, om man tittar under "bältet" på Orion. Där finns några stjärnor som står i nästan vertikalt läge ("svärdet"), en av dem är omgiven av en suddig fläck. Det är nebulosan.
Jag har alltid haft en tro på att paradiset kan finnas där Orionnebulosan är. Den här bilden, som visar strukturer aldrig förut sedda, styrker min tro, även om det inte är på sådant jag skulle basera den om jag skulle söka full visshet.
Om du tittar i samma riktning som Orions bälte pekar, åt höger, så kommer du först till Aldebaran, en rödaktig stjärna, och sedan till Plejaderna, Sjustjärnan, där fallna änglar är fängslade. Även där kan man svagt se tunna nebulosor runt stjärnorna, men dessa är mycket mindre än Orionnebulosan.
___
Mer info
Orion i nytt ljus
Påminner starkt om Dorés (eller medeltida) avbildningar av änglar i himlen, vilket ju är väldigt märkligt.
Om du har en scrollknapp på ovansidan av musen kan du trycka ner den och "åka" omkring i nebulosan, som en ängel.
Man kan se Orionnebulosan med en vanlig kikare nu på kvällen, om man tittar under "bältet" på Orion. Där finns några stjärnor som står i nästan vertikalt läge ("svärdet"), en av dem är omgiven av en suddig fläck. Det är nebulosan.
Jag har alltid haft en tro på att paradiset kan finnas där Orionnebulosan är. Den här bilden, som visar strukturer aldrig förut sedda, styrker min tro, även om det inte är på sådant jag skulle basera den om jag skulle söka full visshet.
Om du tittar i samma riktning som Orions bälte pekar, åt höger, så kommer du först till Aldebaran, en rödaktig stjärna, och sedan till Plejaderna, Sjustjärnan, där fallna änglar är fängslade. Även där kan man svagt se tunna nebulosor runt stjärnorna, men dessa är mycket mindre än Orionnebulosan.
___
Mer info
Orion i nytt ljus
lördag 6 februari 2010
ENOK OCH ETIOPIERNA
Ytterligare av intresse när det gäller Enoks bok, för den hängivne bibelstudenten, är givetvis att det folk som genom hela historien bevarat denna bok, är det etiopiska folket, varav åtminstone en stor del sägs vara ättlingar till kung Salomo, och vars gamla språk var ett semitiskt språk, Ge'ez, till vilket boken blev översatt och från vilket nu de moderna översättningarna till andra språk görs.
Det gör ju liksom inte Enoks bok mindre trovärdig.
...
Webbplatsen för Enoks bok finns nu på egen domän:
http://enoksbok.se
___
Det gör ju liksom inte Enoks bok mindre trovärdig.
...
Webbplatsen för Enoks bok finns nu på egen domän:
http://enoksbok.se
___
lördag 16 januari 2010
ETT TROGET HIMLALJUS
ENOKS BOKS förmåga att dyka upp strax före stora tider i Guds verk är förunderlig, och värd att belysa mer än en gång.
När var det den återfanns i modern tid? I slutet av 1700-talet. Dvs strax före eller just i början av världshistoriens andra (och vad vi tror är den sista) stora missionsperioden.
Och när var det den återupptäcktes i biblisk tid? Jo, ungefär vid 300-200-talet före Kristus, dvs strax före den första stora missionsperioden.
Och de här två perioderna innebär förstås mer än mission, de är också förberedelser för nya tidsåldrar, och för de domar som går över världen dessförinnan.
I sanning en märklig bok. Den beter sig som en komet, som är borta långa tider och sedan dyker upp och blir ett tecken på förestående stora händelser.
Så gjorde den ju också första gången den kom ut, i tiden före syndafloden, då Enok överlämnade den till sin son Metusela, som sedan gav den åt sin sonson Noa.
Sålunda tycks den ha kommit med ganska jämna mellanrum av ca två tusen år:
1. ~2400 fKr. (Inför syndafloden.)
2. ~300 fKr. (Inför Israels och Jerusalems ödeläggelse.)
3. ~1700 eKr. (Inför Förintelsen och --- Harmagedon?)
Med en sådan träffsäkerhet, varför betvivla dess ursprung och äkthet? Och är det inte just de fallna änglarnas och människors oförmåga att komma i rätt tid - "uppstiga i rätt tid" - boken går till rätta med? Boken dömer alltså både himmelska och jordiska makter, men visar sig själv hålla måttet, till fullo. Och det över ett tidspann av 4000 år!
För att vara en apokryf (oinspirerad) eller pseudepigraf (falskt författarnamn) är det ganska imponerande. Naturligtvis är den varken eller. Boken själv bevisar att den är äkta. Det finns bara en annan bok med samma förmåga. Och det är Bibeln.
___
När var det den återfanns i modern tid? I slutet av 1700-talet. Dvs strax före eller just i början av världshistoriens andra (och vad vi tror är den sista) stora missionsperioden.
Och när var det den återupptäcktes i biblisk tid? Jo, ungefär vid 300-200-talet före Kristus, dvs strax före den första stora missionsperioden.
Och de här två perioderna innebär förstås mer än mission, de är också förberedelser för nya tidsåldrar, och för de domar som går över världen dessförinnan.
I sanning en märklig bok. Den beter sig som en komet, som är borta långa tider och sedan dyker upp och blir ett tecken på förestående stora händelser.
Så gjorde den ju också första gången den kom ut, i tiden före syndafloden, då Enok överlämnade den till sin son Metusela, som sedan gav den åt sin sonson Noa.
Sålunda tycks den ha kommit med ganska jämna mellanrum av ca två tusen år:
1. ~2400 fKr. (Inför syndafloden.)
2. ~300 fKr. (Inför Israels och Jerusalems ödeläggelse.)
3. ~1700 eKr. (Inför Förintelsen och --- Harmagedon?)
Med en sådan träffsäkerhet, varför betvivla dess ursprung och äkthet? Och är det inte just de fallna änglarnas och människors oförmåga att komma i rätt tid - "uppstiga i rätt tid" - boken går till rätta med? Boken dömer alltså både himmelska och jordiska makter, men visar sig själv hålla måttet, till fullo. Och det över ett tidspann av 4000 år!
För att vara en apokryf (oinspirerad) eller pseudepigraf (falskt författarnamn) är det ganska imponerande. Naturligtvis är den varken eller. Boken själv bevisar att den är äkta. Det finns bara en annan bok med samma förmåga. Och det är Bibeln.
___
tisdag 5 januari 2010
GLAPPET MELLAN MALAKI OCH MATTEUS
ENOK BESVARAR FRÅGOR
Om någon undrar hur arbetet med moderniseringen av Enoks bok går, så kan jag hälsa från Enok och säga att det går bra. Tidsplanen (någon gång efter nyår) verkar hålla, förutsatt att det får räknas också en liten bit in på det nya året.
I Enoks bok upptäcker man många hemligheter, och får många svar på frågor man aldrig ens undrat över. T.ex så upptäcker man att Enoks bok är en länk mellan Gamla och Nya Testamentet. Och det beror, som sagts tidigare här, på att boken lästes och aktualiserades i den mellantestamentliga perioden, dvs i glappet mellan Malaki och Matteus.
Egentligen borde vi fundera mycket mer över hur det glappet överbryggades, för det finns väldigt mycket i NT som inte har någon förlaga i GT. GT är basen och grunden, historien, lagen och profeterna osv, men NT innehåller så mycket mer än det. Som t.ex uppfattningen om de heliga i Guds paradis i himlen. Något sådant sägs det ingenting om i GT. Där far de rättfärdiga ner, till dödsriket och Abrahams sköte, när de avsomnar. GT vet inget om något himmelskt paradis. Men det gör Enok. Han skriver ymniga skildringar av de heligas boplatser i himlen, platser han fått besöka i sina himmelska resor. Något man undrar över är vilka heliga i himlen han egentligen talar om och möter, då som sagt de heliga före Jesu korsdöd ju gick ned, och inte upp. Var Enoks husvärdar andra heliga, från andra, tidigare världar, eller kom han till framtiden och såg vad Johannes såg? Texten hos Enok tyder mest på det förra, men det är ju en väldigt märklig tanke i så fall. Men det är som sagt inte den enda hemlighetsfullheten i boken med hans namn.
Enok flyger med en änglafarkost både över jorden och i rymden, och han får själv styra den.* Han besöker bl.a Pleiadernas stjärnhop, där han ser fallna änglar bundna, som ropar till honom. Efter det styr han ännu längre ut i rymden och ser något som antagligen är ett svart hål eller en supernova, en plats som skall bli slutlig förvaringsort för dem som överträtt Guds befallningar.
Vissa av de här objekten beskrivs också i NT, men vi förstår dem inte, och vet inte hur de skall tolkas, förrän vi läst om samma saker i Enoks bok. De nytestamentliga författarna tog upp de här tingen, genom den Helige Ande, men vi behöver två vittnen för att få full belysning över vad som menas och för att undvika människotolkningar. Det vittnet är Enok, och det vittnet hade de tillgång till då. Och vi är honom anvisade av Judas, Jesu broder, som för att anerkänna honom citerar hans bok i sitt brev.
Något som i mina ögon styrker innehållet i Enoks bok är när han är hos de rättfärdiga i det himmelska paradiset, och i sin skildring utbrister, att där ville han stanna. Det påminner väldigt mycket om dem som dött och varit i himlen och sedan kommit tillbaka. De brukar säga precis detsamma, att där ville de stanna. Guds himmel är en plats där man vill stanna, man vill aldrig komma tillbaka till jorden igen, hur mycket man än lämnat kvar här.
Att Enok också skriver om moderna flygplan vet du väl redan? Människor, inte änglar, inte gudar, utan människor som kommer i flygande vagnar, och hur ljudet av deras motorer skakar marken. Och då inser du att det spelar ingen roll om boken är skriven för 4300 år sedan eller 2300 år sedan - profetisk är den. Eller kan en profet ljuga och ta en annans namn? Det talar för bokens äkthet, liksom så mycket annat i den.
___
* Det tycks som om det sker med tankestyrning. Jämför det med Hes. 1:12 och Hes. 1:20 f: "Vart anden ville gå, dit gick de."
___
Om någon undrar hur arbetet med moderniseringen av Enoks bok går, så kan jag hälsa från Enok och säga att det går bra. Tidsplanen (någon gång efter nyår) verkar hålla, förutsatt att det får räknas också en liten bit in på det nya året.
I Enoks bok upptäcker man många hemligheter, och får många svar på frågor man aldrig ens undrat över. T.ex så upptäcker man att Enoks bok är en länk mellan Gamla och Nya Testamentet. Och det beror, som sagts tidigare här, på att boken lästes och aktualiserades i den mellantestamentliga perioden, dvs i glappet mellan Malaki och Matteus.
Egentligen borde vi fundera mycket mer över hur det glappet överbryggades, för det finns väldigt mycket i NT som inte har någon förlaga i GT. GT är basen och grunden, historien, lagen och profeterna osv, men NT innehåller så mycket mer än det. Som t.ex uppfattningen om de heliga i Guds paradis i himlen. Något sådant sägs det ingenting om i GT. Där far de rättfärdiga ner, till dödsriket och Abrahams sköte, när de avsomnar. GT vet inget om något himmelskt paradis. Men det gör Enok. Han skriver ymniga skildringar av de heligas boplatser i himlen, platser han fått besöka i sina himmelska resor. Något man undrar över är vilka heliga i himlen han egentligen talar om och möter, då som sagt de heliga före Jesu korsdöd ju gick ned, och inte upp. Var Enoks husvärdar andra heliga, från andra, tidigare världar, eller kom han till framtiden och såg vad Johannes såg? Texten hos Enok tyder mest på det förra, men det är ju en väldigt märklig tanke i så fall. Men det är som sagt inte den enda hemlighetsfullheten i boken med hans namn.
Enok flyger med en änglafarkost både över jorden och i rymden, och han får själv styra den.* Han besöker bl.a Pleiadernas stjärnhop, där han ser fallna änglar bundna, som ropar till honom. Efter det styr han ännu längre ut i rymden och ser något som antagligen är ett svart hål eller en supernova, en plats som skall bli slutlig förvaringsort för dem som överträtt Guds befallningar.
Vissa av de här objekten beskrivs också i NT, men vi förstår dem inte, och vet inte hur de skall tolkas, förrän vi läst om samma saker i Enoks bok. De nytestamentliga författarna tog upp de här tingen, genom den Helige Ande, men vi behöver två vittnen för att få full belysning över vad som menas och för att undvika människotolkningar. Det vittnet är Enok, och det vittnet hade de tillgång till då. Och vi är honom anvisade av Judas, Jesu broder, som för att anerkänna honom citerar hans bok i sitt brev.
Något som i mina ögon styrker innehållet i Enoks bok är när han är hos de rättfärdiga i det himmelska paradiset, och i sin skildring utbrister, att där ville han stanna. Det påminner väldigt mycket om dem som dött och varit i himlen och sedan kommit tillbaka. De brukar säga precis detsamma, att där ville de stanna. Guds himmel är en plats där man vill stanna, man vill aldrig komma tillbaka till jorden igen, hur mycket man än lämnat kvar här.
Att Enok också skriver om moderna flygplan vet du väl redan? Människor, inte änglar, inte gudar, utan människor som kommer i flygande vagnar, och hur ljudet av deras motorer skakar marken. Och då inser du att det spelar ingen roll om boken är skriven för 4300 år sedan eller 2300 år sedan - profetisk är den. Eller kan en profet ljuga och ta en annans namn? Det talar för bokens äkthet, liksom så mycket annat i den.
___
* Det tycks som om det sker med tankestyrning. Jämför det med Hes. 1:12 och Hes. 1:20 f: "Vart anden ville gå, dit gick de."
___
lördag 19 december 2009
OM PLEJADERNA
Det är väldigt intressant med Plejaderna, Sjustjärnorna. I Enoks bok (kap. 18-21) sägs det att fallna änglar i forntiden blev fängslade på en plats där sju stjärnor kretsar. Samma berättelse finns också i gamla babyloniska texter. Detta skall alltså ha skett före syndafloden. Sedan har vi berättelser från Egypten bl.a, där besökare från Plejaderna sägs ha kommit till jorden och grundat den egyptiska civilisationen. Detta är ur bibliskt perspektiv de fallna änglarnas andra nedstigande, efter syndafloden. Plejaderna spelade en stor roll i den tidens, höll jag på att säga, rymdreligioner, för det är just vad de var.
Men det slutar inte där. Idag spelar återigen Plejaderna en stor roll, nämligen i ufokulten. Många contactees och andra som upplevt olika slags möten med påstådda varelser från rymden, hävdar att dessa säger att de kommer ifrån - Plejaderna. Nu kan ju detta vara ett försök av människor att uppliva de gamla rymdreligionerna, genom att bara påstå detta, men med kopplingen till Enoks bok, och de sju stjärnorna där, får saken ändå en viss trovärdighet, dvs utifrån ett troende perspektiv.
Frågan blir då hur man skall se på det hela. Har de fallna änglar som fängslades där rymt? Nej, men de kan ju ha lockat till sig andra änglar, som nu återupptagit de fornas plan. För det finns en plan bakom detta, självklart, liksom det finns en Guds plan. Det finns troligen också olika regioner bland stjärnorna, där de goda respektive de onda änglarna har kontroll, eller åtminstone dominerar. Och dessa två planer kan se ut att löpa parallellt, men i slutändan kommer de att korsa varandra, och den ena skall segra och den andra förlora.
(För de fallna änglarnas del går planen ut på att beblanda sig med människosläktet, så att Guds plan inte skall kunna fullbordas. Det här kan vi följa genom hela Bibeln. Men det började långt innan Bibeln, och t.o.m långt innan vår jords historia började.)
...
Mer om detta i någon kommande artikel.
___
Men det slutar inte där. Idag spelar återigen Plejaderna en stor roll, nämligen i ufokulten. Många contactees och andra som upplevt olika slags möten med påstådda varelser från rymden, hävdar att dessa säger att de kommer ifrån - Plejaderna. Nu kan ju detta vara ett försök av människor att uppliva de gamla rymdreligionerna, genom att bara påstå detta, men med kopplingen till Enoks bok, och de sju stjärnorna där, får saken ändå en viss trovärdighet, dvs utifrån ett troende perspektiv.
Frågan blir då hur man skall se på det hela. Har de fallna änglar som fängslades där rymt? Nej, men de kan ju ha lockat till sig andra änglar, som nu återupptagit de fornas plan. För det finns en plan bakom detta, självklart, liksom det finns en Guds plan. Det finns troligen också olika regioner bland stjärnorna, där de goda respektive de onda änglarna har kontroll, eller åtminstone dominerar. Och dessa två planer kan se ut att löpa parallellt, men i slutändan kommer de att korsa varandra, och den ena skall segra och den andra förlora.
(För de fallna änglarnas del går planen ut på att beblanda sig med människosläktet, så att Guds plan inte skall kunna fullbordas. Det här kan vi följa genom hela Bibeln. Men det började långt innan Bibeln, och t.o.m långt innan vår jords historia började.)
...
Mer om detta i någon kommande artikel.
___
tisdag 15 december 2009
JORDENS ÄNDE
Om man tar vår bild av jorden och dess omgivning, rymden och solsystemet och rymden därutanför, och "plattar" till den, så att den blir tvådimensionell i stället för tredimensionell, så tror jag man får en bra bild av hur antikens folk tänkte sig världen. Så var deras kartor utformade.
Bilden: Babylonisk världskarta
Man kan tycka att dessa gamla kartor, där jorden är en skiva med ett omgivande hav, som ett band därutanför, är naiva. Men med lite eftertanke förstår man att de måste ha haft ganska mycket kunskap om kosmos trots allt. De trodde att om man seglade på havet ut till "kanten" av jordskivan, så kom man till ett stup därutanför, en avgrund, där man kunde trilla ned. Ta nu den tvådimensionella bilden och gör den tredimensionell, så överensstämmer den perfekt med hur världen ser ut. Om vi färdas till "kanten" av jorden, så finns det en avgrund, därutanför, och lämnar vi jordatmosfären, så kommer vi sannerligen att "falla ned" i det djupa stupet, i det bottenlösa hålet.
Deras kartor tyder alltså på att de verkligen färdats över jordklotet och ut i rymden, men utan att förstå den sfäriska dimensionen. För dem for de ändå över en platta och utanför plattan ut, eller ner, i det stora djupet, dvs rymden.
Tolkning av den babyloniska världskartan
Vidare trodde de att de dödas ort låg ute i den västra oceanen. Bilden är densamma. Där utanför jordkretsen, i djupet, eller i rymdens ocean, fanns öar, där de döda samlades. Det kan vara planeter. De menade vidare att under jorden kom man till samma plats, eller en liknande plats, förbunden med den förra. Detta, som är den grekiska bilden, kan överensstämma också med den bibliska bilden, om man ser den yttre "oceanen" som Bibelns avgrund, dess svarta hål, abyssos, medan utrymmet under jorden är dödsriket.
Funderar man vidare på kopplingen mellan två- och tredimensionaliteten, så behöver inte heller "under jorden" nödvändigtvis vara i jorden, utan just under den - dvs ute i rymden, ute i den stora oceanen.
Med detta 2D-synsätt så är alltså "jordens ände", eller ändar, inte någonstans vid sydpolen, utan där som atmosfären slutar. Med en 2D-uppfattning blir det fullkomligt logiskt att kalla detta för jordens ände.
___
Om den babyloniska världsbilden
___
Bilden: Babylonisk världskarta
Man kan tycka att dessa gamla kartor, där jorden är en skiva med ett omgivande hav, som ett band därutanför, är naiva. Men med lite eftertanke förstår man att de måste ha haft ganska mycket kunskap om kosmos trots allt. De trodde att om man seglade på havet ut till "kanten" av jordskivan, så kom man till ett stup därutanför, en avgrund, där man kunde trilla ned. Ta nu den tvådimensionella bilden och gör den tredimensionell, så överensstämmer den perfekt med hur världen ser ut. Om vi färdas till "kanten" av jorden, så finns det en avgrund, därutanför, och lämnar vi jordatmosfären, så kommer vi sannerligen att "falla ned" i det djupa stupet, i det bottenlösa hålet.
Deras kartor tyder alltså på att de verkligen färdats över jordklotet och ut i rymden, men utan att förstå den sfäriska dimensionen. För dem for de ändå över en platta och utanför plattan ut, eller ner, i det stora djupet, dvs rymden.
Tolkning av den babyloniska världskartan
Vidare trodde de att de dödas ort låg ute i den västra oceanen. Bilden är densamma. Där utanför jordkretsen, i djupet, eller i rymdens ocean, fanns öar, där de döda samlades. Det kan vara planeter. De menade vidare att under jorden kom man till samma plats, eller en liknande plats, förbunden med den förra. Detta, som är den grekiska bilden, kan överensstämma också med den bibliska bilden, om man ser den yttre "oceanen" som Bibelns avgrund, dess svarta hål, abyssos, medan utrymmet under jorden är dödsriket.
Funderar man vidare på kopplingen mellan två- och tredimensionaliteten, så behöver inte heller "under jorden" nödvändigtvis vara i jorden, utan just under den - dvs ute i rymden, ute i den stora oceanen.
Med detta 2D-synsätt så är alltså "jordens ände", eller ändar, inte någonstans vid sydpolen, utan där som atmosfären slutar. Med en 2D-uppfattning blir det fullkomligt logiskt att kalla detta för jordens ände.
___
Om den babyloniska världsbilden
___
onsdag 2 december 2009
Noa - den förste vikingen?
Enligt Enoks bok, kap 106, var Noa när han föddes ljushårig, hade vit och rosenröd hy, och ljusa glittrande ögon. Hans fader blev förvånad, och trodde först att han inte var barnets fader, eftersom det var så olikt hans egen släkt. Han trodde att barnet kunde vara släkt med änglarna, Guds söner, eftersom han "var lik dem".
Här får vi alltså flera intressanta upplysningar. Det första man kan lägga märke till, är att de fallna änglarnas utseende indirekt beskrivs. Ljushåriga, med ljus hy och ljusa (blå?) ögon.
Det leder tankarna till de "nordics" som har setts till i ufomänniskornas upplevelser. Hur kan de känna till de fallna änglarnas utseende om de inte verkligen har sett dem?
Det talar också om för oss att de fallna änglarnas utseende var känt för Enoks och Noas släkte. Vilket naturligtvis innebär att dessa varelser inte bara var formlösa andeväsen, utan verkliga, synliga gestalter, som levde på jorden och kunde ses av både rättfärdiga och orättfärdiga.
Noa var dock inte ett av dessas barn, utan han var Lemeks son, det försäkrar Enok, men Gud lät honom tydligen få specifika egenskaper för den uppgift han stod inför.
Eftersom de vita folkslagen fordom räknade Jafet som sin stamfader, kan man säkert anta att det var i Jafets led som Noas ljusa gener fortlevde. Hans fru hade inte samma gener, och inte heller hans söners hustrur (de var döttrar till en av Noas bröder), så generna var blandade hos alla tre sönerna, men tendensen till ljus hy och hår fanns alltså i Jafets släkte.
Noa var alltså den förste "vikingen" - och vilken båt han hade!
___
Relaterat:
Scientist: All Blue-Eyed People Are Related
___
torsdag 5 november 2009
Nu förbereds mentala landningsbanor
NU I BÖRJAN AV NOVEMBER inträffar det två troligen betydelsefulla mediahändelser i USA. Dels en tv-serie, en ny påkostad version av den gamla 80-talsserien V, som handlar om hur "rymdvarelser" kommer till jorden och tar över. Dels kommer det en biograffilm, Fourth Kind, om abduktioner. Två starka fokuseringar alltså på UFO, i något som ser ut som en medveten aktualisering. Och detta sker samma år som en rad nationer öppnat sina tidigare hemligstämplade ufo-arkiv (och då Vatikanen sagt att utomjordingar är snälla). Det ryktas också om att det kommer ett liknande, eller kanhända ännu mer långtgående avslöjande i USA, i vinter.
Du som följt med i artikelserien här kommer att vara väl förberedd på detta. Du kommer att veta hur du skall ställa dig själv, hur du skall svara dem som frågar om detta, och vart du kan hänvisa dem. För även om bara biograffilmen kommer att kunna ses här, inom den närmsta tiden (och jag rekommenderar inte att någon skall se den), så kommer den våg som detta utlöser i USA ändå att spridas hit.
Vill man se ett mönster i detta, och ett framskridande, mot ett bestämt mål, så är det inte svårt. Undra så här: När nu så många andra länder har öppnat sina "arkiv x" för allmänheten, varför har inte USA gjort det? Ja, mycket troligt för att de sitter på mer information än någon annan.
Inte mycket idé att spekulera om detta. Men så mycket kan man ändå anta, att det som skedde på Noas tid, kommer att ha någon motsvarighet också i den sista tiden, och då är dessa nämnda händelser väldigt logiska, och synes peka just mot någon form av nedstigande. Och detta måste mänskligheten givetvis förberedas för först, långsamt, om man vill bevara ordningen. I en sådan situation skulle de nämnda händelserna, under detta år, och nu dessa mediehändelser, vara precis vad man förväntade sig.
Alltsammans kan ju också ha sammanträffat av en händelse, eller av kommersiella skäl. Men nu vet vi också att denna världen styrs av kosmiska makter, som förmår skapa globala vågrörelser när helst de vill och finner lämpligt. Så visst är det tänkbart att det som sker nu är en del i en plan.
Oavsett det - vi vet på vem vi tror, och du har fått lära dig svaren. Du har motkraften.
...
Här är länkar till förhandsvisningar av de två filmerna. Som sagt jag rekommenderar inte någon att gå till biograferna eller videobutiken, men dessa förhandsvisningar kan ge en föreställning om vad detta handlar om och hur det framställs och vilka intryck det måste göra på dem som utan skyddsfilter kommer att betrakta det.
Samtidigt kan man förundras över hur påtagligt väl dessa framställningar överensstämmer med Bibelns mest hemlighetsfulla delar. Vilket givetvis får oss att inse att detta måste ha något med den mörka sidans arbete att göra, men att de självklart också ger sin version en spegelvänd vinkling, där de verkliga svaren och lösningarna uteblir. Men det blir ju vår roll då, att bistå med dessa, om eller där tillfälle ges.
http://www.youtube.com/watch?v=LQoSCEMzJYE
http://www.youtube.com/watch?v=9hJRafM1e8Q
http://www.youtube.com/watch?v=yuUHoeQnu68&NR=1
http://www.thefourthkind.net/#/featurette
...
Relaterade (och senare) nyhetsartiklar
"När världen går i bitar"
MyNewsDesk
"John Cusack gillar jordens undergång"
"Världens undergång är här"
"En domedag med risk för lyckligt slut"
"Katastrofal katastroffilm"
"Jag tror aldrig något skall hända mig"
"Bortslösad undergång"
"Världen går inte under"
"Blodfattig undergång i 2012"
"Avatar kan få uppföljare"
"Avatar ett kliv in i framtiden"
"Avatar"
"Rekorddyr comeback för Cameron"
"Avatar - Hisnande"
"Skotsk man mötte Tobleron-UFO"
"Nu öppnas UFO-arkiven"
___
Du som följt med i artikelserien här kommer att vara väl förberedd på detta. Du kommer att veta hur du skall ställa dig själv, hur du skall svara dem som frågar om detta, och vart du kan hänvisa dem. För även om bara biograffilmen kommer att kunna ses här, inom den närmsta tiden (och jag rekommenderar inte att någon skall se den), så kommer den våg som detta utlöser i USA ändå att spridas hit.
Vill man se ett mönster i detta, och ett framskridande, mot ett bestämt mål, så är det inte svårt. Undra så här: När nu så många andra länder har öppnat sina "arkiv x" för allmänheten, varför har inte USA gjort det? Ja, mycket troligt för att de sitter på mer information än någon annan.
Inte mycket idé att spekulera om detta. Men så mycket kan man ändå anta, att det som skedde på Noas tid, kommer att ha någon motsvarighet också i den sista tiden, och då är dessa nämnda händelser väldigt logiska, och synes peka just mot någon form av nedstigande. Och detta måste mänskligheten givetvis förberedas för först, långsamt, om man vill bevara ordningen. I en sådan situation skulle de nämnda händelserna, under detta år, och nu dessa mediehändelser, vara precis vad man förväntade sig.
Alltsammans kan ju också ha sammanträffat av en händelse, eller av kommersiella skäl. Men nu vet vi också att denna världen styrs av kosmiska makter, som förmår skapa globala vågrörelser när helst de vill och finner lämpligt. Så visst är det tänkbart att det som sker nu är en del i en plan.
Oavsett det - vi vet på vem vi tror, och du har fått lära dig svaren. Du har motkraften.
...
Här är länkar till förhandsvisningar av de två filmerna. Som sagt jag rekommenderar inte någon att gå till biograferna eller videobutiken, men dessa förhandsvisningar kan ge en föreställning om vad detta handlar om och hur det framställs och vilka intryck det måste göra på dem som utan skyddsfilter kommer att betrakta det.
Samtidigt kan man förundras över hur påtagligt väl dessa framställningar överensstämmer med Bibelns mest hemlighetsfulla delar. Vilket givetvis får oss att inse att detta måste ha något med den mörka sidans arbete att göra, men att de självklart också ger sin version en spegelvänd vinkling, där de verkliga svaren och lösningarna uteblir. Men det blir ju vår roll då, att bistå med dessa, om eller där tillfälle ges.
http://www.youtube.com/watch?v=LQoSCEMzJYE
http://www.youtube.com/watch?v=9hJRafM1e8Q
http://www.youtube.com/watch?v=yuUHoeQnu68&NR=1
http://www.thefourthkind.net/#/featurette
...
Relaterade (och senare) nyhetsartiklar
"När världen går i bitar"
MyNewsDesk
"John Cusack gillar jordens undergång"
"Världens undergång är här"
"En domedag med risk för lyckligt slut"
"Katastrofal katastroffilm"
"Jag tror aldrig något skall hända mig"
"Bortslösad undergång"
"Världen går inte under"
"Blodfattig undergång i 2012"
"Avatar kan få uppföljare"
"Avatar ett kliv in i framtiden"
"Avatar"
"Rekorddyr comeback för Cameron"
"Avatar - Hisnande"
"Skotsk man mötte Tobleron-UFO"
"Nu öppnas UFO-arkiven"
___
fredag 9 oktober 2009
SKAPAREN AV HIMMEL OCH JORD
Det var Gud Fadern som skapade världen, men han gjorde det i gemenskap med hela gudomen, dvs med Gud Sonen och den Helige Ande. Och den man såg, om man hade varit där, det var Sonen. Fadern kan man inte se, och inte heller den Helige Ande. Fadern driver, Anden ger kraften, men det är Sonen som utför. Och det är ju egentligen precis på samma sätt med oss. När vi tjänar Gud, så är det Gud som verkar. Han helar, han sänder ut sitt ord, han ger välsignelse. Det är vi som utför det, men det är Gud som driver, tar initiativ, skänker förmåga och vilja, och för det till fullbordan.
Så vem skapade då världen? Det var Jesus. Om vi hade varit där, så hade vi sett Jesus i hans änglagestalt, bredande ut himlen, sägande till jord och hav att frambringa levande vimmel, och dana människans kropp av stoft och blåsa liv i hennes ande.
___
Så vem skapade då världen? Det var Jesus. Om vi hade varit där, så hade vi sett Jesus i hans änglagestalt, bredande ut himlen, sägande till jord och hav att frambringa levande vimmel, och dana människans kropp av stoft och blåsa liv i hennes ande.
___
torsdag 1 oktober 2009
ÅT VILKA SKREVS ENOKS BOK?
ENOKS BOK har tilldragit sig ett visst intresse ifrån rörelser som egentligen inte alls borde ha något intresse av Enok. Det kan dels bero på de kristnas försummelse av boken - för även om den inte skall ingå i kanon är den ändå en bok som refereras i Bibeln och därför viktig på flera sätt - och dels för att vissa ickekristna tror sig finna stöd för sina meningar i boken.
För att undanröja sådana missförstånd (dvs de senares), följer här några exempel på Enoks boks "biblicitet" och rättrogenhet:
Treenigheten
"Han skall ropa på varje makt i himlarne, på alla de heliga ofvanefter och på Guds makt. Cherubim och Seraphim och Ophanim, alla maktens änglar och alla Herrens änglar, nemligen den ende Utvaldes och den andra maktens, *) som på jorden sväfvade öfver vattnet på den dagen, skola upphöja sin förenade röst, skola välsigna, förherrliga, lofsjunga och förhöja med trons anda, med vishetens och fördragsamhetens anda, med nådens anda, med domens och fredens anda, och med välviljans anda; alla skola säga med förenad röst: välsignad vare Han; och Andarnes Herres namn skall välsignas från evighet till evighet;" (Enoch1826 61:10-11)
*) Laurence skriver i sitt förord om denna vers (10): "Här hafva vi således icke blott ett tillkännagifvande om en flerfaldighet, utan äfven om en bestämd och tydlig treenighet af personer, under den högsta benämningen af Herrar, hvaraf tvenne, som få namn af den ende utvalde och den andra (gudomliga) magten, föreställas såsom icke mindre sysselsatta, än Andarnas Herre sjelf, med verldens danande; och det bör tilläggas, att en särskild klass af Änglar omtalas såsom egentligen tjenande dessa, i egenskap af de mera omedelbare agenterna för skapelse-verket."
Egentligen behöver vi inte bevisa att treenigheten finns i Enoks bok (det räcker med den tydliga "tvåenigheten" Fadern och Sonen [se nedan] för att slå hål på antikristologin), men ovan nämnda ställe antyder faktiskt en treenig Gud, då förutom den Utvalde, också "Guds makt", "den andra makten" och hans änglar omnämns här. Denna makt är ju Guds Ande, som svävade över vattnet i begynnelsen, och eftersom Anden här förfogar över änglar, och kallas en "annan" makt, måste Anden dels vara en person, dels en annan person än "andarnas Herre".
Att Enoch talar om två gudomliga personer är tydligt här:
Människosonens gudomlighet
"Alla konungar, furstar, upphöjda och de, som regera öfver jorden, skola falla ned på sina ansigten inför honom och tillbedja honom. De skola fästa sina förhoppningar på denna menniskones Son, skola bedja honom och anropa honom om nåd." (Enoch1826 62:9)
"Vid den tiden var denne menniskones Son åkallad inför Andarnas Herre, och hans namn i närvaro af den Gamle af dagar. Förr än solen och himmelens tecken blefvo skapade; förr än himmelens stjernor blefvo bildade, var hans namn åkalladt inför Andarnes Herre. Han skall blifva ett stöd för de rättfärdiga och heliga, att stödja sig på, utan att falla, och han skall blifva folkslagens ljus. Han skall blifva ett hopp för dem, hvilkas hjertan äro fulla af bekymmer. Alla som bo på jorden skola falla ned och tillbedja honom, skola välsigna och förherrliga honom, och lofsjunga Andarnes Herres namn. Således har den ende Utvalde och förborgade varit till i Hans närvaro, innan verlden blef skapad, och i evighet." (Enoch1826 48:2-6)
Att falla ned och tillbedja någon annan än en gudomlig person vore avguderi och totalt i strid med den judiska tron.
"Han skall döma förborgade ting. Ej heller skall någon blifva i stånd att yttra ett enda ord inför honom; ty den ende Utvalde är inför Andarnes Herre, i följd af sitt eget behag." (Enoch1826 49:4)
Vem kan stå inför Gud i följd av sitt eget behag? Endast den som är fullkomlig, dvs gudomlig.
"Och de prisade och lofvade honom, därför att den Människosonens namn vardt dem uppenbaradt. Och han satte sig på sin härlighets tron, och hela domen öfverantvardades åt honom, Människosonen, och han låter syndarna och dem som förfört världen förgås och utrotas från jordens yta." (Enoch1901 69:26-27)
"SIN härlighets tron", sägs det här. Vem annat än en gudomlig varelse kan sätta sig på SIN egen härlighets tron? Varken änglar eller förhärligade människor kommer att återspegla något annat än Herrens härlighet, men Människosonen sitter på tronen genom sin egen härlighet.
"Ty jag och min Son skola förena oss med dem för alltid och för evigt, emedan de under sin lefnad vandrade på rättskaffenhetens vägar. Och frid skall tillfalla eder. Fröjden eder i sanningen, I rättfärdighetens barn!" (Enoch1901 105:2)
Herren säger "Jag och min son", tydligt skiljande mellan denna Son och övriga söner, för änglarna kallas hos Enoch bara "himmelens söner".
Helvetets evighet & själens odödlighet
"Här dväljas deras själar åtskilda i den stora pinan, tills domens, straffets och plågans stora dag kommer för hädarna och hämnden öfver deras själar, då man här binder dem för evigt." (Enoch1901 22:11)
En själ som "bundits för evigt" i fängelse kan inte vara utslocknad.
"Och han sade vidare till mig: Denna plats är änglarnas fängelse, och här skola de hållas fångna i evighet." (Enoch1901 21:10)
Även de syndiga, obotfärdiga änglarna fängslas för evigt.
"Sina käras förgöring skola de åse, och öfver sina barns undergång skola de jämra sig, och de skola bedja i evighet, men icke finna barmhärtighet och frid." (Enoch1901 12:6)
En utplånad själ kan givetvis inte "bedja i evighet."
"Och I, gifven dock akt på allting och inse, att han, som lefver evigt, gjort allt detta för eder," (Enoch1901 5:1 b)
Om inte evigt betyder evigt, så lever ej heller Gud för evigt.
...
DET FINNS ALLTSÅ INGEN ANLEDNING för gnostiker och andra förnekare av Bibelns grundsanningar att leta stöd hos (värva) Enok. Enoks bok är skrifttrogen, om än svårtydd, troligen pga av de många leden av översättare. Med samma princip som Bibeln själv skall tolkas, dvs summan av skriften är dess sanning, bör Enoks bok tolkas, och då finner vi att den mycket väl hade kunnat anses som "kanonisk", om så inte hade varit, att den inte var avsedd därför. Enok själv inledde ju skrivandet med att klargöra att boken endast var till för de släkten som skulle leva i tidsåldrarnas avslutning, därför att den har ett speciellt budskap avsett för de tiderna.
BOKEN HAR troligen också tilldragit sig en viss uppmärksamhet från ockultister, då den innehåller några uppräkningar av fallna änglars namn. De listorna är dock olika inbördes och för övrigt värdelösa för dem som söker kontakt med dessa. De fallna änglar som är inspärrade i avgrunden är just inspärrade, och därför också icke kontaktbara, från jorden. Dessutom är detta de namn änglarna hade innan de föll i synd, vilket ju knappast kan vara särskilt attraktivt för dem som söker kontakt med mörker och ondska. Nästan vartenda namn slutar på "el", vilket som bekant betyder Gud och är samma led som i Mika-el, Gabri-el, etc.
SÅLEDES - Enoks bok är just vad den säger att den är, riktad till just dem den säger sig vara riktad till: De utvalda och rättfärdiga som skall leva i de sista tiderna.
...
"VAREN ICKE GUDLÖSA i edert hjärta och ljugen icke och ändren icke sanningens ord och utgifven icke som lögn den Heliges och Stores ord och prisen icke edra afgudar. Ty all eder lögn och all eder gudlöshet tjäna eder icke till rättfärdighet, utan till stor skuld.
Och jag vet denna hemlighet, att många syndare skola ändra sanningens ord och affalla från henne och föra ondt tal och ljuga och utföra stora verk och skrifva böcker öfver sina tal.
Men om de skrifva riktigt alla mina ord på sina språk och intet ändra och utelämna däraf, utan afskrifva rätt allt hvad jag från begynnelsen vittnat om dem, så skall jag yppa en annan hemlighet, som jag känner,
nämligen att böckerna skola gifvas åt de visa och rättfärdiga till glädje och rättskaffenhet och mycken vishet.
Åt dem varda böckerna gifna, och de skola tro därpå och fröjda sig däröfver, och de rättfärdiga, som därur lärt känna rättskaffenhetens vägar, skola mottaga sin lön." (Enok 104:9-13)
___
För att undanröja sådana missförstånd (dvs de senares), följer här några exempel på Enoks boks "biblicitet" och rättrogenhet:
Treenigheten
"Han skall ropa på varje makt i himlarne, på alla de heliga ofvanefter och på Guds makt. Cherubim och Seraphim och Ophanim, alla maktens änglar och alla Herrens änglar, nemligen den ende Utvaldes och den andra maktens, *) som på jorden sväfvade öfver vattnet på den dagen, skola upphöja sin förenade röst, skola välsigna, förherrliga, lofsjunga och förhöja med trons anda, med vishetens och fördragsamhetens anda, med nådens anda, med domens och fredens anda, och med välviljans anda; alla skola säga med förenad röst: välsignad vare Han; och Andarnes Herres namn skall välsignas från evighet till evighet;" (Enoch1826 61:10-11)
*) Laurence skriver i sitt förord om denna vers (10): "Här hafva vi således icke blott ett tillkännagifvande om en flerfaldighet, utan äfven om en bestämd och tydlig treenighet af personer, under den högsta benämningen af Herrar, hvaraf tvenne, som få namn af den ende utvalde och den andra (gudomliga) magten, föreställas såsom icke mindre sysselsatta, än Andarnas Herre sjelf, med verldens danande; och det bör tilläggas, att en särskild klass af Änglar omtalas såsom egentligen tjenande dessa, i egenskap af de mera omedelbare agenterna för skapelse-verket."
Egentligen behöver vi inte bevisa att treenigheten finns i Enoks bok (det räcker med den tydliga "tvåenigheten" Fadern och Sonen [se nedan] för att slå hål på antikristologin), men ovan nämnda ställe antyder faktiskt en treenig Gud, då förutom den Utvalde, också "Guds makt", "den andra makten" och hans änglar omnämns här. Denna makt är ju Guds Ande, som svävade över vattnet i begynnelsen, och eftersom Anden här förfogar över änglar, och kallas en "annan" makt, måste Anden dels vara en person, dels en annan person än "andarnas Herre".
Att Enoch talar om två gudomliga personer är tydligt här:
Människosonens gudomlighet
"Alla konungar, furstar, upphöjda och de, som regera öfver jorden, skola falla ned på sina ansigten inför honom och tillbedja honom. De skola fästa sina förhoppningar på denna menniskones Son, skola bedja honom och anropa honom om nåd." (Enoch1826 62:9)
"Vid den tiden var denne menniskones Son åkallad inför Andarnas Herre, och hans namn i närvaro af den Gamle af dagar. Förr än solen och himmelens tecken blefvo skapade; förr än himmelens stjernor blefvo bildade, var hans namn åkalladt inför Andarnes Herre. Han skall blifva ett stöd för de rättfärdiga och heliga, att stödja sig på, utan att falla, och han skall blifva folkslagens ljus. Han skall blifva ett hopp för dem, hvilkas hjertan äro fulla af bekymmer. Alla som bo på jorden skola falla ned och tillbedja honom, skola välsigna och förherrliga honom, och lofsjunga Andarnes Herres namn. Således har den ende Utvalde och förborgade varit till i Hans närvaro, innan verlden blef skapad, och i evighet." (Enoch1826 48:2-6)
Att falla ned och tillbedja någon annan än en gudomlig person vore avguderi och totalt i strid med den judiska tron.
"Han skall döma förborgade ting. Ej heller skall någon blifva i stånd att yttra ett enda ord inför honom; ty den ende Utvalde är inför Andarnes Herre, i följd af sitt eget behag." (Enoch1826 49:4)
Vem kan stå inför Gud i följd av sitt eget behag? Endast den som är fullkomlig, dvs gudomlig.
"Och de prisade och lofvade honom, därför att den Människosonens namn vardt dem uppenbaradt. Och han satte sig på sin härlighets tron, och hela domen öfverantvardades åt honom, Människosonen, och han låter syndarna och dem som förfört världen förgås och utrotas från jordens yta." (Enoch1901 69:26-27)
"SIN härlighets tron", sägs det här. Vem annat än en gudomlig varelse kan sätta sig på SIN egen härlighets tron? Varken änglar eller förhärligade människor kommer att återspegla något annat än Herrens härlighet, men Människosonen sitter på tronen genom sin egen härlighet.
"Ty jag och min Son skola förena oss med dem för alltid och för evigt, emedan de under sin lefnad vandrade på rättskaffenhetens vägar. Och frid skall tillfalla eder. Fröjden eder i sanningen, I rättfärdighetens barn!" (Enoch1901 105:2)
Herren säger "Jag och min son", tydligt skiljande mellan denna Son och övriga söner, för änglarna kallas hos Enoch bara "himmelens söner".
Helvetets evighet & själens odödlighet
"Här dväljas deras själar åtskilda i den stora pinan, tills domens, straffets och plågans stora dag kommer för hädarna och hämnden öfver deras själar, då man här binder dem för evigt." (Enoch1901 22:11)
En själ som "bundits för evigt" i fängelse kan inte vara utslocknad.
"Och han sade vidare till mig: Denna plats är änglarnas fängelse, och här skola de hållas fångna i evighet." (Enoch1901 21:10)
Även de syndiga, obotfärdiga änglarna fängslas för evigt.
"Sina käras förgöring skola de åse, och öfver sina barns undergång skola de jämra sig, och de skola bedja i evighet, men icke finna barmhärtighet och frid." (Enoch1901 12:6)
En utplånad själ kan givetvis inte "bedja i evighet."
"Och I, gifven dock akt på allting och inse, att han, som lefver evigt, gjort allt detta för eder," (Enoch1901 5:1 b)
Om inte evigt betyder evigt, så lever ej heller Gud för evigt.
...
DET FINNS ALLTSÅ INGEN ANLEDNING för gnostiker och andra förnekare av Bibelns grundsanningar att leta stöd hos (värva) Enok. Enoks bok är skrifttrogen, om än svårtydd, troligen pga av de många leden av översättare. Med samma princip som Bibeln själv skall tolkas, dvs summan av skriften är dess sanning, bör Enoks bok tolkas, och då finner vi att den mycket väl hade kunnat anses som "kanonisk", om så inte hade varit, att den inte var avsedd därför. Enok själv inledde ju skrivandet med att klargöra att boken endast var till för de släkten som skulle leva i tidsåldrarnas avslutning, därför att den har ett speciellt budskap avsett för de tiderna.
BOKEN HAR troligen också tilldragit sig en viss uppmärksamhet från ockultister, då den innehåller några uppräkningar av fallna änglars namn. De listorna är dock olika inbördes och för övrigt värdelösa för dem som söker kontakt med dessa. De fallna änglar som är inspärrade i avgrunden är just inspärrade, och därför också icke kontaktbara, från jorden. Dessutom är detta de namn änglarna hade innan de föll i synd, vilket ju knappast kan vara särskilt attraktivt för dem som söker kontakt med mörker och ondska. Nästan vartenda namn slutar på "el", vilket som bekant betyder Gud och är samma led som i Mika-el, Gabri-el, etc.
SÅLEDES - Enoks bok är just vad den säger att den är, riktad till just dem den säger sig vara riktad till: De utvalda och rättfärdiga som skall leva i de sista tiderna.
...
"VAREN ICKE GUDLÖSA i edert hjärta och ljugen icke och ändren icke sanningens ord och utgifven icke som lögn den Heliges och Stores ord och prisen icke edra afgudar. Ty all eder lögn och all eder gudlöshet tjäna eder icke till rättfärdighet, utan till stor skuld.
Och jag vet denna hemlighet, att många syndare skola ändra sanningens ord och affalla från henne och föra ondt tal och ljuga och utföra stora verk och skrifva böcker öfver sina tal.
Men om de skrifva riktigt alla mina ord på sina språk och intet ändra och utelämna däraf, utan afskrifva rätt allt hvad jag från begynnelsen vittnat om dem, så skall jag yppa en annan hemlighet, som jag känner,
nämligen att böckerna skola gifvas åt de visa och rättfärdiga till glädje och rättskaffenhet och mycken vishet.
Åt dem varda böckerna gifna, och de skola tro därpå och fröjda sig däröfver, och de rättfärdiga, som därur lärt känna rättskaffenhetens vägar, skola mottaga sin lön." (Enok 104:9-13)
___
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)