Om Enoks Bok 2010

Angående den modernisering av Enoks bok som jag har gjort, så kanske det kan hjälpa någon att förstå dess betydelse om jag förklarar lite om själva arbetet.

Jag började alltså med de två tidigare svenska översättningarna, från 1826 och 1901. Båda hade ett språk som kändes väldigt föråldrat och som för en ung människa idag måste vara närmast obegripligt. Dessutom fattades stora delar av innehållet i 1901 års översättning. I övrigt var den ganska välgjord och fungerade bra som förlaga, dvs det var mestadels bara att modernisera de ålderdomliga orden och ändra på stavsättet. I de delar som måste infogas från den äldre översättningen var det däremot värre. Här och där kan den översättningen synas bra också, men på många ställen upptäckte jag att översättaren troligen inte haft en aning om vad innehållet betydde, utan bara översatte mekaniskt utan att bry sig om att få det begripligt. Detta kan också ha lite att göra med den engelska förlagan från 1821, som har ansetts vara bristfällig.

För att kunna göra en bra och begriplig modernisering av dessa texter fick jag därför ta hjälp av de engelska översättningar som finns att tillgå, och där använde jag den ifrån 1821, sedan den ifrån 1882 (i mitt tycke den bästa) och så den ifrån 1912. Jag hade alltså dessa fem översättningar uppställda bredvid varandra, på webbplatsen enoksbok.se, och kunde därför överallt där texten verkade otydlig, svårtydd eller märklig göra jämförelser mellan de fem översättningarna och komma fram till en bedömning av vilken som var den bästa.

Dessutom bad jag för precis varenda ändring jag gjorde i texten, så att jag upplevde en klar Herrens Andes sanktion över textändringarna. Därför blev också slutresultatet välsignat. Jag blev faktiskt förvånad över hur tydligt jag kunde känna Andens närvaro över boken (till skillnad från de tidigare utgåvorna), men förklaringen är väl den att jag faktiskt bad väldigt noga för minsta lilla korrigering i förhållande till de ursprungliga översatta texterna.

Förutom detta upplevde jag också att jag skulle sätta in många nya parallelhänvisningar till Bibeln i boken. (Det blev till slut över 300, utöver de drygt 100 som redan fanns i nätutgåvorna. Således har boken över 400 parallellhänvisningar - låt vara vissa också till paralleller i själva boken.)

Under det arbetet var det som att leva under en öppen uppenbarelse av texterna. Korrelationen mellan GT och NT och Enoks bok är förunderlig. Den som inte har studerat detta har verkligen gått miste om något. Man förstår att Enoks bok inte är vilken bok som helst, sannerligen ingen apokryf eller pseudepigraf, utan ett äkta Guds verk, men från en tidigare dispension, ja tusen år äldre än GT. Och trots detta innehåller den fantastiska profetior om Människosonen och mycket annat vi läser om i uppfyllelsen, som är NT.

Så under arbetets gång blev det också enkelt och även rent nödvändigt, att flika in noter (ett 30-tal) om dessa ting och upptäckter, visserligen mycket kortfattade för utrymmets skull men dock, tror jag, med andligt innehåll så att läsaren kan ta emot dem och bli vidrörd av samma Ande som verkade då de skrevs och därmed få del av samma uppenbarelser och insikter.

Den färdiga produkten är alltså mycket mer än vad som finns på enoksbok.se.

Det har också blivit mer och mer klart för mig att Enoks bok kommer att ha en stor betydelse i ändens tid, och att det ligger en kallelse i att förvalta den och ta del av dess budskap, för att så bli rustad, försedd, förberedd, för vad som mer och mer kommer att komma till synes, i denna sena och märkliga tid vi lever i.

Exakt hur detta skall gestalta sig vet jag ännu inte, och Gud uppenbarar ofta inte mer än en bit i taget, och förlitar sig på att vi skall följa, troget, det lilla vi fått, för att senare bli betrodda med mer, då vi visat oss värdiga därtill. Det kommer stora ting, det kommer stora ting. Så mycket hör jag Anden säga, och salig är den som tar emot, mindre salig den som står emot.
___