Enoks Bok kan nu också köpas från de största bokhandlarna på nätet: Bokia, Bokus och Adlibris. Ganska roligt att se att de tagit med delar av förord och baksidestext i annonserna. Särskilt impressivt är det att se texten "då alla onda och ogudaktiga blir avlägsnade" bredvid en radda just onda och ogudaktiga böcker på Bokus. Man kan undra vad de som råkar läsa det där tänker. "Gäller det mig?" Ja det gäller dig.
Att ge ut en bok så här är en kraftig manifestation gentemot andevärlden. Vanliga kristna böcker är oftast avslipade så att de skall kunna ges ut av något etablerat förlag som inte vill förlora sin affär pga andlig blockad från ovan. Det gäller inte denna bok. Den har varit blockerad av makter sedan Hedenhöös tid och är det än. Men det hjälper inte, för ut kom den, och nu finns den där. En nyutkommen bok skickas också ut i sju pliktexemplar till de större universitetsbiblioteken i Sverige, såsom Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där hör den verkligen hemma, och där kommer den att finnas tills domedagen kommer, om Sverige får vara med så länge.
Jag har känt av ett väldigt motstånd från den onda andesfären just inför utgivningen av Enoks bok, och undra på det. Den avslöjar ju just dessa makter, deras förehavanden både i det förflutna, i nutid och i kommande skräcktid. Och de vill INTE att du skall läsa om dem och bli väpnad att motstå dem och deras fördolda agenda. Trycket från de lägre rymderna var ungefär av samma grad som det var sista tiden före min dag i HD i Stockholm, så jag förstår därför vilken vikt detta har.
Du tycker kanske jag övervärderar betydelsen av det här, men jag tror inte man kan göra det faktiskt. Mitt vittne är Herren, den som hör hans röst hör också att det jag skriver här kommer ifrån honom och att här utgår en kallelse, som jag skrivit tidigare.
___
tisdag 22 juni 2010
fredag 18 juni 2010
Om Enoks Bok 2010
Angående den modernisering av Enoks bok som jag har gjort, så kanske det kan hjälpa någon att förstå dess betydelse om jag förklarar lite om själva arbetet.
Jag började alltså med de två tidigare svenska översättningarna, från 1826 och 1901. Båda hade ett språk som kändes väldigt föråldrat och som för en ung människa idag måste vara närmast obegripligt. Dessutom fattades stora delar av innehållet i 1901 års översättning. I övrigt var den ganska välgjord och fungerade bra som förlaga, dvs det var mestadels bara att modernisera de ålderdomliga orden och ändra på stavsättet. I de delar som måste infogas från den äldre översättningen var det däremot värre. Här och där kan den översättningen synas bra också, men på många ställen upptäckte jag att översättaren troligen inte haft en aning om vad innehållet betydde, utan bara översatte mekaniskt utan att bry sig om att få det begripligt. Detta kan också ha lite att göra med den engelska förlagan från 1821, som har ansetts vara bristfällig.
För att kunna göra en bra och begriplig modernisering av dessa texter fick jag därför ta hjälp av de engelska översättningar som finns att tillgå, och där använde jag den ifrån 1821, sedan den ifrån 1882 (i mitt tycke den bästa) och så den ifrån 1912. Jag hade alltså dessa fem översättningar uppställda bredvid varandra, på webbplatsen enoksbok.se, och kunde därför överallt där texten verkade otydlig, svårtydd eller märklig göra jämförelser mellan de fem översättningarna och komma fram till en bedömning av vilken som var den bästa.
Dessutom bad jag för precis varenda ändring jag gjorde i texten, så att jag upplevde en klar Herrens Andes sanktion över textändringarna. Därför blev också slutresultatet välsignat. Jag blev faktiskt förvånad över hur tydligt jag kunde känna Andens närvaro över boken (till skillnad från de tidigare utgåvorna), men förklaringen är väl den att jag faktiskt bad väldigt noga för minsta lilla korrigering i förhållande till de ursprungliga översatta texterna.
Förutom detta upplevde jag också att jag skulle sätta in många nya parallelhänvisningar till Bibeln i boken. (Det blev till slut över 300, utöver de drygt 100 som redan fanns i nätutgåvorna. Således har boken över 400 parallellhänvisningar - låt vara vissa också till paralleller i själva boken.)
Under det arbetet var det som att leva under en öppen uppenbarelse av texterna. Korrelationen mellan GT och NT och Enoks bok är förunderlig. Den som inte har studerat detta har verkligen gått miste om något. Man förstår att Enoks bok inte är vilken bok som helst, sannerligen ingen apokryf eller pseudepigraf, utan ett äkta Guds verk, men från en tidigare dispension, ja tusen år äldre än GT. Och trots detta innehåller den fantastiska profetior om Människosonen och mycket annat vi läser om i uppfyllelsen, som är NT.
Så under arbetets gång blev det också enkelt och även rent nödvändigt, att flika in noter (ett 30-tal) om dessa ting och upptäckter, visserligen mycket kortfattade för utrymmets skull men dock, tror jag, med andligt innehåll så att läsaren kan ta emot dem och bli vidrörd av samma Ande som verkade då de skrevs och därmed få del av samma uppenbarelser och insikter.
Den färdiga produkten är alltså mycket mer än vad som finns på enoksbok.se.
Det har också blivit mer och mer klart för mig att Enoks bok kommer att ha en stor betydelse i ändens tid, och att det ligger en kallelse i att förvalta den och ta del av dess budskap, för att så bli rustad, försedd, förberedd, för vad som mer och mer kommer att komma till synes, i denna sena och märkliga tid vi lever i.
Exakt hur detta skall gestalta sig vet jag ännu inte, och Gud uppenbarar ofta inte mer än en bit i taget, och förlitar sig på att vi skall följa, troget, det lilla vi fått, för att senare bli betrodda med mer, då vi visat oss värdiga därtill. Det kommer stora ting, det kommer stora ting. Så mycket hör jag Anden säga, och salig är den som tar emot, mindre salig den som står emot.
___
Jag började alltså med de två tidigare svenska översättningarna, från 1826 och 1901. Båda hade ett språk som kändes väldigt föråldrat och som för en ung människa idag måste vara närmast obegripligt. Dessutom fattades stora delar av innehållet i 1901 års översättning. I övrigt var den ganska välgjord och fungerade bra som förlaga, dvs det var mestadels bara att modernisera de ålderdomliga orden och ändra på stavsättet. I de delar som måste infogas från den äldre översättningen var det däremot värre. Här och där kan den översättningen synas bra också, men på många ställen upptäckte jag att översättaren troligen inte haft en aning om vad innehållet betydde, utan bara översatte mekaniskt utan att bry sig om att få det begripligt. Detta kan också ha lite att göra med den engelska förlagan från 1821, som har ansetts vara bristfällig.
För att kunna göra en bra och begriplig modernisering av dessa texter fick jag därför ta hjälp av de engelska översättningar som finns att tillgå, och där använde jag den ifrån 1821, sedan den ifrån 1882 (i mitt tycke den bästa) och så den ifrån 1912. Jag hade alltså dessa fem översättningar uppställda bredvid varandra, på webbplatsen enoksbok.se, och kunde därför överallt där texten verkade otydlig, svårtydd eller märklig göra jämförelser mellan de fem översättningarna och komma fram till en bedömning av vilken som var den bästa.
Dessutom bad jag för precis varenda ändring jag gjorde i texten, så att jag upplevde en klar Herrens Andes sanktion över textändringarna. Därför blev också slutresultatet välsignat. Jag blev faktiskt förvånad över hur tydligt jag kunde känna Andens närvaro över boken (till skillnad från de tidigare utgåvorna), men förklaringen är väl den att jag faktiskt bad väldigt noga för minsta lilla korrigering i förhållande till de ursprungliga översatta texterna.
Förutom detta upplevde jag också att jag skulle sätta in många nya parallelhänvisningar till Bibeln i boken. (Det blev till slut över 300, utöver de drygt 100 som redan fanns i nätutgåvorna. Således har boken över 400 parallellhänvisningar - låt vara vissa också till paralleller i själva boken.)
Under det arbetet var det som att leva under en öppen uppenbarelse av texterna. Korrelationen mellan GT och NT och Enoks bok är förunderlig. Den som inte har studerat detta har verkligen gått miste om något. Man förstår att Enoks bok inte är vilken bok som helst, sannerligen ingen apokryf eller pseudepigraf, utan ett äkta Guds verk, men från en tidigare dispension, ja tusen år äldre än GT. Och trots detta innehåller den fantastiska profetior om Människosonen och mycket annat vi läser om i uppfyllelsen, som är NT.
Så under arbetets gång blev det också enkelt och även rent nödvändigt, att flika in noter (ett 30-tal) om dessa ting och upptäckter, visserligen mycket kortfattade för utrymmets skull men dock, tror jag, med andligt innehåll så att läsaren kan ta emot dem och bli vidrörd av samma Ande som verkade då de skrevs och därmed få del av samma uppenbarelser och insikter.
Den färdiga produkten är alltså mycket mer än vad som finns på enoksbok.se.
Det har också blivit mer och mer klart för mig att Enoks bok kommer att ha en stor betydelse i ändens tid, och att det ligger en kallelse i att förvalta den och ta del av dess budskap, för att så bli rustad, försedd, förberedd, för vad som mer och mer kommer att komma till synes, i denna sena och märkliga tid vi lever i.
Exakt hur detta skall gestalta sig vet jag ännu inte, och Gud uppenbarar ofta inte mer än en bit i taget, och förlitar sig på att vi skall följa, troget, det lilla vi fått, för att senare bli betrodda med mer, då vi visat oss värdiga därtill. Det kommer stora ting, det kommer stora ting. Så mycket hör jag Anden säga, och salig är den som tar emot, mindre salig den som står emot.
___
onsdag 16 juni 2010
Kort om Enok och Människosonen
Läste i någon blogg på nätet där en person skrev om Människosonen i Enoks bok, och hade ett lånat resonemang om att Människosonen inte framställs som skapare av världen i Enoks bok, vilket han förmenas göra i Nya Testamentet i detta resonemang. Och därmed skulle alltså Enoks boks värde minska. Tja, i så fall skulle också Gamla Testamentets värde minska. Människosonen framställs inte som världsskapare där heller nämligen. Både GT och Enoks bok är skrivna före Jesu människoblivande, medan NT är skrivet efter det. I NT är Människosonen uppenbarad, och kommen i köttet, och efter sin uppståndelse med kraft bevisad vara Guds Son. GT är inte mindre värt för detta, ej heller Enoks bok följaktligen.
Dessutom: Människosonen VAR inte delaktig i skapelsen. Människosonen är den gestalt Gud Sonen bar i NT, i skapelsen var han Logos, och bar änglagestalt. Det intressanta är alltså att både GT och Enoks bok förutsäger Människosonens ankomst, och där får vi faktiskt erkänna att Enok har mer att säga om detta än GT, åtminstone vad gäller själva begreppet Människosonen.
Så kan alltså ogrundade och lånade religiösa resonemang slå knut på sig själva.
...
Sedan så finns ju detta ställe hos Enok, där Människosonen faktiskt omnämns som närvarande vid skapelsen:
"Vid den tiden var denne menniskones Son åkallad inför Andarnas Herre, och hans namn i närvaro af den Gamle af dagar. Förr än solen och himmelens tecken blefvo skapade; förr än himmelens stjernor blefvo bildade, var hans namn åkalladt inför Andarnes Herre. Han skall blifva ett stöd för de rättfärdiga och heliga, att stödja sig på, utan att falla, och han skall blifva folkslagens ljus. Han skall blifva ett hopp för dem, hvilkas hjertan äro fulla af bekymmer. Alla som bo på jorden skola falla ned och tillbedja honom, skola välsigna och förherrliga honom, och lofsjunga Andarnes Herres namn. Således har den ende Utvalde och förborgade varit till i Hans närvaro, innan verlden blef skapad, och i evighet." ( Enoch 48:2-6. Se också Joh. 17:24. 1 Petr. 1:19-20. Upp. 13:8 KXII.)
Att ha en tillvaro före skapelsen betyder givetvis att man är en del av Gudomen. Enoks bok är således klar över Guds flerfaldiga väsen, och då kan vi också förstå att när Gud skapar, så skapar inte bara en eller två av de gudomliga personerna, utan att hela Gudomen verkar i enhet, således också den som i kommande dagar skall få namnet Jesus och bära Människosonens gestalt.
Tips: Läs inte teologers verk, annat än med stora lastbilsflak salt.
___
Dessutom: Människosonen VAR inte delaktig i skapelsen. Människosonen är den gestalt Gud Sonen bar i NT, i skapelsen var han Logos, och bar änglagestalt. Det intressanta är alltså att både GT och Enoks bok förutsäger Människosonens ankomst, och där får vi faktiskt erkänna att Enok har mer att säga om detta än GT, åtminstone vad gäller själva begreppet Människosonen.
Så kan alltså ogrundade och lånade religiösa resonemang slå knut på sig själva.
...
Sedan så finns ju detta ställe hos Enok, där Människosonen faktiskt omnämns som närvarande vid skapelsen:
"Vid den tiden var denne menniskones Son åkallad inför Andarnas Herre, och hans namn i närvaro af den Gamle af dagar. Förr än solen och himmelens tecken blefvo skapade; förr än himmelens stjernor blefvo bildade, var hans namn åkalladt inför Andarnes Herre. Han skall blifva ett stöd för de rättfärdiga och heliga, att stödja sig på, utan att falla, och han skall blifva folkslagens ljus. Han skall blifva ett hopp för dem, hvilkas hjertan äro fulla af bekymmer. Alla som bo på jorden skola falla ned och tillbedja honom, skola välsigna och förherrliga honom, och lofsjunga Andarnes Herres namn. Således har den ende Utvalde och förborgade varit till i Hans närvaro, innan verlden blef skapad, och i evighet." ( Enoch 48:2-6. Se också Joh. 17:24. 1 Petr. 1:19-20. Upp. 13:8 KXII.)
Att ha en tillvaro före skapelsen betyder givetvis att man är en del av Gudomen. Enoks bok är således klar över Guds flerfaldiga väsen, och då kan vi också förstå att när Gud skapar, så skapar inte bara en eller två av de gudomliga personerna, utan att hela Gudomen verkar i enhet, således också den som i kommande dagar skall få namnet Jesus och bära Människosonens gestalt.
Tips: Läs inte teologers verk, annat än med stora lastbilsflak salt.
___
fredag 11 juni 2010
Domedagsboken är här
Som besökarna väl sett så är den utlovade moderniseringen av Enoks Bok klar nu och finns att köpa härifrån.
Enoks bok finns visserligen redan på enoksbok.se, men i två äldre svenska översättningar. Men den här nyutgåvan blev faktiskt mer än bara en modernisering av språket. Texten är också kompletterad, då det fattades delar i båda de tidigare översättningarna, flest i den senare.
Enoks bok finns visserligen redan på enoksbok.se, men i två äldre svenska översättningar. Men den här nyutgåvan blev faktiskt mer än bara en modernisering av språket. Texten är också kompletterad, då det fattades delar i båda de tidigare översättningarna, flest i den senare.
Dessutom, och det är viktigt, är den korrigerad på vissa ställen. Eftersom jag hade tillgång till båda de svenska översättningarna plus tre engelska (och i någon mån de fragment från arameiskan och grekiskan som finns idag), kunde jag finna fram de mest troliga alternativen på sådana ställen som annars kunde verka dunkla. Så den som läser denna nya utgåva kommer att förstå innehållet mycket bättre. Och det säger jag inte bara för att locka till köp av boken (jag tjänar inget på den ändå), utan för att jag upplever väldigt starkt att Gud vill ha ut denna bok, just nu, för att händelser förestår där den kommer att behövas för att Guds folk inte skall gå vilse.
Det kan ju låta pretentiöst förstås, men varför skulle det inte vara det? Detta ÄR stort, om än redskapet ringa. Och det kommer du att få bli varse, vare sig du tog emot eller ej. Här utgår nämligen en kallelse, och salig blir den som antar den, och mindre salig den som avstår. Så långt vågar jag gå, för så har det vederfarits mig. I sista tiden skall särskilda ting ske, och Gud kallar sitt folk till särskilda förberedelser. Och när en sådan beprövad domedagsbok som Enoks Bok kommer fram, då vet vi att tiden är ganska kort, och att det är dags att göra som Noa, och de övriga skriftens vittnen som levde strax före vredesdomar och historiskt avgörande händelser.
Som jag skrev en gång tidigare: Om Jesus och apostlarna läste Enoks bok, då vill jag också läsa den. Om de lät sig påverkas av dess innehåll, vilket de bevisligen gjorde, då vill jag också låta mig påverkas av dess innehåll.
Och om den lästes av de första kristna, ända fram till dess att avfallets tid började, då bör också vår tids väckelsekristna anamma den och läsa den, och inte låta en helt annan tids och influens' företrädare begrava den, då vi mycket väl vet vilka makter de handlade under och vilka resultat det förde med sig.
Nu har jag skrivit saker som egentligen borde vara självklara, och som du lätt kunde ha utrönt själv om ditt hjärta varit det minsta öppet, eller fritt att själv erfara och mottaga rösten från ovan. För detta är inte mina ord och mitt verk, utan vad Gud ger, fritt och med klar röst, från den himmelska världen idag.
Dock vet jag att du kommer att stå emot i det längsta. Men kom ihåg, det kommer att kosta dig salighet. Inte saligheten, tack och lov, men salighet.
___
Det kan ju låta pretentiöst förstås, men varför skulle det inte vara det? Detta ÄR stort, om än redskapet ringa. Och det kommer du att få bli varse, vare sig du tog emot eller ej. Här utgår nämligen en kallelse, och salig blir den som antar den, och mindre salig den som avstår. Så långt vågar jag gå, för så har det vederfarits mig. I sista tiden skall särskilda ting ske, och Gud kallar sitt folk till särskilda förberedelser. Och när en sådan beprövad domedagsbok som Enoks Bok kommer fram, då vet vi att tiden är ganska kort, och att det är dags att göra som Noa, och de övriga skriftens vittnen som levde strax före vredesdomar och historiskt avgörande händelser.
Som jag skrev en gång tidigare: Om Jesus och apostlarna läste Enoks bok, då vill jag också läsa den. Om de lät sig påverkas av dess innehåll, vilket de bevisligen gjorde, då vill jag också låta mig påverkas av dess innehåll.
Och om den lästes av de första kristna, ända fram till dess att avfallets tid började, då bör också vår tids väckelsekristna anamma den och läsa den, och inte låta en helt annan tids och influens' företrädare begrava den, då vi mycket väl vet vilka makter de handlade under och vilka resultat det förde med sig.
Nu har jag skrivit saker som egentligen borde vara självklara, och som du lätt kunde ha utrönt själv om ditt hjärta varit det minsta öppet, eller fritt att själv erfara och mottaga rösten från ovan. För detta är inte mina ord och mitt verk, utan vad Gud ger, fritt och med klar röst, från den himmelska världen idag.
Dock vet jag att du kommer att stå emot i det längsta. Men kom ihåg, det kommer att kosta dig salighet. Inte saligheten, tack och lov, men salighet.
___
torsdag 3 juni 2010
Världens äldsta bok återutgiven på svenska
DET ÄR ÖVER 100 ÅR SEDAN det utkom en svensk översättning av "Enoks bok", boken om och av den predeluvianske patriarken Enok (Hanok) som fick göra flygresor över jorden och i rymden med Guds änglar för 5000 år sedan. (Predeluviansk = från tiden före syndafloden.)
Den här gången ges boken ut av redaktören för webbplatsen Bibeltemplet, tidigare känd, tillsammans med Åke Green, som en av de HD-frikända från de uppmärksammade hetsåtalen 2005-2007.
Leif Liljeström har moderniserat och kompletterat två tidigare svenska översättningar från 1826 och 1901, och ger nu ut den 90-sidiga boken, med ett nytt vackert omslag, på GLM-förlag i Stockholm.
Enoks bok väckte stor sensation i Europa då den återupptäcktes 1773 i Abessinien (dagens Etiopien) av den skotske upptäcksresanden James Bruce. Den hade då ansetts vara försvunnen i nära tusen år, och det fanns litet hopp om att den någonsin skulle återupptäckas. När man sedan fann ett stort antal fragment av samma bok, med samma texter på arameiska och grekiska, bland Dödahavsrullarna 1947, stod det klart att boken verkligen var den antika skrift, som hade lästs och spritts under århundradena före och efter Kristus.
På sin webbplats Bibeltemplet hävdar nu Leif Liljeström att Enoks bok är äldre än vad dagens forskning vill medge, och han menar sig ha funnit bevis för det i ett kapitel av boken, där en flygfärd till Antarktis skildras med geografiska och astronomiska detaljer som bara kan ha förekommit (och bevittnats) vid den tid då Enok enligt Bibeln skall ha levt, dvs för ca 5000 år sedan.
___
Den här gången ges boken ut av redaktören för webbplatsen Bibeltemplet, tidigare känd, tillsammans med Åke Green, som en av de HD-frikända från de uppmärksammade hetsåtalen 2005-2007.
Leif Liljeström har moderniserat och kompletterat två tidigare svenska översättningar från 1826 och 1901, och ger nu ut den 90-sidiga boken, med ett nytt vackert omslag, på GLM-förlag i Stockholm.
Enoks bok väckte stor sensation i Europa då den återupptäcktes 1773 i Abessinien (dagens Etiopien) av den skotske upptäcksresanden James Bruce. Den hade då ansetts vara försvunnen i nära tusen år, och det fanns litet hopp om att den någonsin skulle återupptäckas. När man sedan fann ett stort antal fragment av samma bok, med samma texter på arameiska och grekiska, bland Dödahavsrullarna 1947, stod det klart att boken verkligen var den antika skrift, som hade lästs och spritts under århundradena före och efter Kristus.
På sin webbplats Bibeltemplet hävdar nu Leif Liljeström att Enoks bok är äldre än vad dagens forskning vill medge, och han menar sig ha funnit bevis för det i ett kapitel av boken, där en flygfärd till Antarktis skildras med geografiska och astronomiska detaljer som bara kan ha förekommit (och bevittnats) vid den tid då Enok enligt Bibeln skall ha levt, dvs för ca 5000 år sedan.
___
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)